Allt om vitamin B1 (tiamin)
Vitamin B1, även känt som tiamin, är ett vattenlösligt vitamin som tillhör gruppen B-vitaminer. Det ingår i kroppens energiproduktion och om du tränar mycket, är gravid eller har ett högt matintag, ökar därför behovet av vitaminet. B1 finns dessutom i den fettlösliga formen benfotiamin. Benfotiamin är ett vitamin med flera intressanta egenskaper och det forskas kring dess potentiella effekter, bland annat hur det kan verka i hjärnans funktioner. Läs och lär dig mer om detta intressanta B-vitamin!
- Vad är tiamin?
- Vad är tiamin bra för?
- Vad är benfotiamin?
- Vad är benfotiamin bra för?
- Hur får man i sig tiamin och benfotiamin?
- Vilka livsmedel innehåller vitamin B1?
- Symtom vid brist på tiamin
- Biverkningar av tiamin och benfotiamin
Tiamin finns bland annat i frukostfavoriter som bröd, ägg och frukostflingor.
Vad är tiamin?
Tiamin, eller vitamin B1, är ett viktigt vattenlösligt vitamin som är nödvändigt för kroppens alla celler. Tiamin var det första av B-vitaminerna som upptäcktes, därav namnet vitamin B1, och måste tillföras genom kosten, eftersom kroppen inte kan lagra eller producera vitaminet själv. Brist på tiamin är dock ovanligt i Sverige eftersom vitaminet finns i våra allra vanligaste livsmedel.
Vad är tiamin bra för?
Tiamin spelar en viktig roll i flera funktioner i kroppen och är bland annat bra för vår matsmältning och hjärnas psykologiska funktion. Tiamin stödjer dessutom en normal hjärtfunktion och ett normalt fungerande nervsystem. Tiamin är också viktig för energiproduktionen då cellerna använder tiamin för att bryta ner kolhydrater till glukos, vilket sedan omvandlas till energi.
Vad är benfotiamin?
Benfotiamin är en aktiv och fettlöslig form av vitamin B1 (tiamin) som har en högre biotillgänglighet i kroppen. Benfotiamin kan till skillnad från tiamin lagras i kroppen, bland annat i vår lever, och användas av kroppen vid behov. Benfotiamin finns naturligt i lökväxter som vitlök, lök och purjolök.
Vad är benfotiamin bra för?
Benfotiamin sägs vara bra för dig som vill lägga fokus på din hjärnas kognitiva funktion och som är intresserad av anti-age. Benfotiamin har andra egenskaper jämfört med tiamin och har nämligen studerats på för sin effekt på vår kognition och i samband med anti-age.
Man har i studier kunnat se att benfotiamin kan öka nivåerna av ett ämne i cellerna som hjälper till att minska skador på kroppens vävnader, framförallt i samband med diabetes (1). Man såg att det ökade ämnet minskade bildandet av avancerade glykeringsslutprodukter (AGEs). AGEs är molekyler som bildas när proteiner och lipider förenas med sockerrester, framförallt vid matlagning vid höga temperaturer som stekning och rostning. Dessa molekyler kan orsaka skador på vävnader och organ och är kopplade till utvecklingen av bland annat diabetes. AGE-bildning kan också, tillsammans med oxidativ stress, bidra till cellernas åldrande. Kroppen kan producera AGE naturligt, men de största mängderna kommer från kosten, särskilt från mat rik på fett och protein.
Man har också kunnat se att benfotiamin kan ha positiva effekter på att förbättra energiomsättningen i vår hjärna och skydda cellerna från oxidativ stress för att bevara den kognitiva funktionen när vi blir äldre (2).
Benfotiamin är ett intressant vitamin och mer forskning behövs för att se om, och hur, det eventuellt kan påverka vår hjärnas funktion.
Hur får man i sig tiamin och benfotiamin?
Tiamin tillhör de vattenlösliga B-vitaminerna och är ett vitamin som vi måste få i oss från maten vi äter eller genom att ta vitamintillskott med tiamin, exempelvis ett B-komplex. Vår kropp kan varken lagra eller tillverka tiamin själv, därför är det viktigt med en näringsrik och mångsidig kost. Behovet av tiamin kan öka vid hög fysisk aktivitet och ett ökat matintag, då vitaminet spelar en viktig roll i kroppens energiproduktion. Äter du en kost som är rik på kolhydrater eller har perioder med hög energiförbrukning kan ditt behov av tiamin öka och det kan vara en fördel att komplettera din kost med ett tillskott med tiamin. Tiamin finns ofta i multivitaminer och B-komplex men också som enskilt tillskott.
Benfotiamin är en fettlöslig B-vitamin och finns naturligt i lök, vitlök och andra lökväxter. Benfotiamin finns också som tillskott som du kan ta dagligen vid behov.
Tips! Prova Healthwell Benfotiamin 150 med 150 mg benfotiamin per kapsel!
Vilka livsmedel innehåller vitamin B1?
Vitamin B1 finns främst i våra frukostfavoriter som bröd och frukostflingor, men också i fläskkött och inälvsmat. Tiamin förstörs till viss del genom upphettning vid matlagning, men inte så mycket att det utgör någon hälsorisk. Det kan dock vara till fördel att tänka på när du tillagar livsmedel som är rika på tiamin, att du istället kan woka, ångkoka eller steka lätt för att behålla så mycket näring som möjligt. Däremot är tiamin resistent mot nedfrysning, så att frysa in bröd för längre hållbarhet fungerar alldeles utmärkt.
Symtom vid brist på tiamin
Tiaminbrist kan förekomma hos vissa personer som konsumerar mycket alkohol eller äter en mycket näringsfattig kost. Symtomen på tiaminbrist kan vara trötthet, irritation, nedstämdhet, förstoppning, matsmältningsproblem och koncentrationssvårigheter. Det är alltid viktigt att vända sig till vården om du upplever svåra problem med dessa symptom.
Biverkningar av tiamin och benfotiamin
Det finns inga kända biverkningar av tiamin eller benfotiamin. Det vattenlösliga vitaminet tiamin lagras inte i kroppen och allt överskott försvinner ut ur kroppen med urinet. Benfotiamin som är ett fettlösligt vitamin kan lagras i kroppen och bör endast tas enligt rekommenderad dos.
Det rekommenderade dagliga intaget av tiamin är strax över ett milligram för vuxna personer. Gravida och ammande rekommenderas ett något högre intag. Även du som tränar mycket eller har ett ökat matintag kan behöva något mer tiamin.
Tips på produkter!
Referenser
- Pitchai Balakumar, Ankur Rohilla, Pawan Krishan, Ponnu Solairaj, Arunachalam Thangathirupathi. 2010. The multifaceted therapeutic potential of benfotiamine. (Hämtad 2025-04-30)
- V Raj, S Ojha, F C Howarth, P D Belur, S B Subramanya. 2018. Therapeutic potential of benfotiamine and its molecular targets. (Hämtad 2025-04-30)