Välj rätt salt - stor guide!

Idag finns det flera olika typer av salt att välja mellan. Det klassiska bordssaltet har länge haft sin plats på matbordet – men det finns mycket att lära sig om du vill göra noggranna, hälsosamma val när det kommer till ditt saltintag. Har du någon gång känt dig extra saltsugen, och undrar vad det kan bero på? Läs mer i så fall – för även det går vi igenom!

Salt är ett omdiskuterat ämne, och vi alla behöver salt i rätt mängd för att bibehålla en god hälsa. Många får i sig mer salt än det som rekommenderas, men det finns alternativ som är bättre än andra.

Varför behöver vi salt?

Salt är den största källan till natrium jämfört med andra livsmedel. Natrium i sig är viktigt för syra-basbalansen och för vatten- och saltbalansen i kroppen, och behövs även för nervernas normala funktion och för att vi ska kunna ta upp glukos och vissa aminosyror. (1)

Däremot är det inte bra att få i sig för mycket salt. De hälsofarliga problem som kan uppstå med en för hög saltkonsumtion är kopplat till hjärt- och kärlsjukdomar samt stroke, vilket ofta härleder från ett högt blodtryck. (2) EFSA drar slutsatsen att det existerar ett tydligt samband mellan förhöjda nivåer av natrium i urinen och en ökning av blodtrycket baserat på resultaten från 32 randomiserade och kontrollerade studier. Vi får även i oss natrium från andra källor än salt. Så vill man vara medveten kring sitt intag av natrium kan det vara bra att läsa om natriuminnehållet på saltets förpackning. (3)

Natrium – ett grundämne och mineral som behövs, i rätt mängd

Även om ett högt saltintag inte är bra, med tanke på mängden natrium som du får i dig, är det ett viktigt grundämne och mineral, som återfinns naturligt i kroppen. Tillsammans med kalcium och kalium hjälper det till att bibehålla normalt fungerande celler samt att reglera vätska i kroppen. En för låg mängd natrium i kroppen, så kallad hyponatremi, kan ha flera orsaker – ofta ett stort vätskeintag, som har spätt ut natriumet i kroppen och då kan göra att du får diarré, kräkningar eller överdriven svettning. Ett lågt natriumintag är även kopplat till vissa njursjukdomar och intag av vissa vattendrivande läkemedel som används som behandling för vissa sjukdomar. Är du osäker på hur mycket natrium du behöver? Ett tips är att titta på det rekommenderade dagliga intaget, men vid oro är det alltid bäst att kontakta din läkare. I dagsläget rekommenderar de Nordiska Näringsrekommendationerna en mängd natrium i spannet 2-2.4 gram som maxintag per dag. (4)

Mineralsalter – för dig som vill få i dig mindre natrium, och ett bredare intag av olika mineraler

Det finns så kallade mineralsalter som är bra om man vill få i sig en mindre mängd natrium och samtidigt få i sig viktiga mineraler som till exempel magnesium. I folkmun brukar man prata om bland annat havssalt och himalayasalt som mineralsalter – eftersom de är naturligt förekommande salter som innehåller mineraler och spårämnen. Tekniskt sätt räknas däremot även vanligt bordssalt som ett mineralsalt, i och med att det är en kemisk förening mellan natrium och klorid. Något att ha med sig kan å andra sidan vara att bordssalt oftast är mindre berikat med andra mineraler än oraffinerade alternativ – som exempelvis himalaya- och havssalt.

Hur mycket salt ska jag äta per dag?

Det som i dagsläget rekommenderas är att inte få i sig mer än en tesked, eller 6 gram, salt per dag. (1) Har man högt blodtryck brukar en mindre dos rekommenderas – rådgör alltid med läkare om du är osäker på vad som är rätt för dig. Mycket av det salt vi får i oss kommer förutom från salt även från bland annat kött- och charkprodukter, bröd, ost och färdigmat. (3) Det finns även alternativ för den som vill få i sig mer mineraler – där det finns alternativ både med ett lägre och högre innehåll av natrium. Vi alla behöver salt för att fungera och prestera så bra vi bara kan. Använd med måtta, utgå från dina behov, men var inte rädd för att få i dig det viktiga ämnet.

Jod i salt

Jod behövs för kroppens ämnesomsättning. Salt är en källa där du kan hitta jod, och du hittar även jod i animaliska livsmedel. Vissa salter kan vara berikade med jod – och då ska mängden jod stå på saltets förpackning. Däremot har exempelvis havssalt ett naturligt högt innehåll av jod. Att få i sig tillräckligt med jod är speciellt viktigt under graviditet och amning. De som löper risk för att ha jodbrist är främst veganer (eftersom de inte får i sig animaliska produkter) samt de som inte får i sig eller använder joderat salt. Jodbrist är ett historiskt problem i flera länder – och är än idag. Brist på jod kan leda till förstoring av sköldkörteln, även kallat struma. För att få i dig tillräckligt med jod behöver du endast 3 gram jodberikat salt. Däremot behöver inte hela ditt intag av jod komma från salt – du hittar även ämnet i exempelvis fisk, skaldjur och mejeriprodukter. (3, 5)

Mikroplaster i salt

Man har kunnat påträffa mikroplaster i salt. Mikroplaster består av en kombination av väldigt små partiklar, fragment, fibrer och pellets av plast och gummi. I dagsläget känner man inte till några konsekvenser av hur plasterna påverkar oss och miljön – inga hälsorisker är fastställda. Det behövs mer kunskap för att kunna se hur plasterna påverkar och vad konsekvenserna kan bli. Det man vet är att ju större partiklarna är, desto bättre – eftersom större mikropartiklar inte tas upp av tarmarna, och därmed inte förs vidare in i kroppen. Mindre partiklar tas dock lättare upp av kroppen – ju mindre partiklar, desto större risk. (6)

Man har hittat att så mycket som 90 % av alla bordssalter innehåller mikroplaster. Salt producerat i Asien innehöll, enligt en studie som gjorts av Environmental Science & Technology, mer plast än salt från andra världsdelar. I Asien finns det ett stort problem med plastavfall, som då antagligen skapat detta problem. I studien hittade man även att de högsta halterna av mikroplaster återfanns i havssalt. Bergssalt, som brutits under jorden, innehöll enligt studien minst plast. (7)

Finns det salt utan mikroplaster?

Att få i sig plaster i onödan kanske inte känns så härligt, även om eventuella hälsorisker inte är säkerställda. Som tur är finns det alternativ. En studie från 2017 av McCrone Associates, Inc. Laboratory, visade att det inte finns plast eller gummiliknande ämnen i salt från varumärket Celtic. Celtics salter innehåller alltså inga mikroplaster överhuvudtaget, trots att det är ett havssalt, som allt som oftast innehåller små partiklar av plast. I en annan studie hittade man två till märken där saltet var fritt från mikroplaster – båda från länder i Asien, där det ena är ett raffinerat havssalt, och det andra ett raffinerat bergssalt. I undersökningen hittade man alltså inget bordssalt som är fritt från mikroplaster. (8)

Vad är det för skillnad mellan olika typer av salt?

Vilket salt är rätt för dig?

Ska vi äta salt eller inte?

Det finns flera olika typer av salt, som är mer eller mindre mineral- och jodrika. Vad som avgör detta är bland annat hur raffineringsprocessen sett ut, vilket ursprung saltet har och vilka ämnen som tillsätts och inte. Vi reder ut skillnader, likheter och hur saltet påverkar kroppen – så att du kan bilda din egen uppfattning!

Bordssalt

Det vanliga, klassiska bordssaltet består av natrium och klorid. (9) Det saknar på grund av raffineringsprocessen sina ursprungliga beståndsdelar. Processen ser ut så att saltet bryts ut ur underjordiska gruvor, för att därefter bearbetas industriellt. I den delen av processen rensas salter från nästan alla sina naturliga mineraler – och det som lämnas kvar är natrium och klorid. När processen har fortskridit kommer sedan processens slutprodukt – ett salt som innehåller 98% rent natriumklorid. (10) I det sista skedet ska de sista två procenten av saltets innehåll fyllas ut. Då tillsätts kemikalier och tillsatsämnen med syftet att absorbera fukt och förhindra saltets klumpbildning. Aluminiumföreningar, fluor och silikater är exempel på kemikalier som kan komma att tillsättas i ditt bordssalt. De klumpförebyggande medel som tillsätts är ofta natriumferrocyanid eller kaliumferrocyanid. (11,12)

Bordssaltets effekt i kroppen

Natrium, som utgör en stor del av bordssaltets innehåll, kan ha en påverkan på blodtrycket och göra det högre. Om du väljer att byta ut ditt salt på grund av natriuminnehållet – var noggrann med att ändå läsa om innehållet på förpackningen. Vissa örtsalter innehåller en mindre mängd natrium, samt även inom så kallade mineralsalter är natriuminnehållet lägre – eftersom man då har bytt ut en del av innehållet med mineraler som exempelvis magnesium eller kalium, som inte har samma effekt på blodtrycket. (9)

Havssalt

Havssalt kommer, precis som det låter, från havet. Havssalt kan vara mer eller mindre bearbetat eller raffinerat – vilket påverkar andelen mineraler. Vill du ha mindre andel natrium i saltet, eller få ett bredare mineralintag av ditt salt? Då kan en del av de havssalt som finns på marknaden vara ett alternativ för dig.

Havssaltets effekt i kroppen

Förutom att havssalt har ett naturligt högt innehåll av jod, utgör spårämnen, mineraler och fukt en del av produkten. Havssalt är bra för kroppen i lagom mängd så länge det är i sin naturliga balans med organiskt natrium och mineraler. Om havssaltet är raffinerat tas naturliga mineraler bort, på grund av de höga temperaturer som processen medför.

Omnämnda Celtic havssalt

Ett salt som blivit omnämnt som ett av de finaste i världen är Celtic havssalt. Mineralerna är till stor del bevarade eftersom saltet inte är raffinerat. Vissa upplever sältan i Celtic havssalt som mjukare och mindre distinkt än vanligt bordssalt. Eftersom att saltet inte är raffinerat får det en gråaktig färg som skiljer sig från raffinerat, vanligt bordssalt. Celtic havssalt innehåller bara 34 procent natrium – så saltet kan vara ett fint alternativ för den som vill minska på sitt natriumintag.

Utforska havssalt

 

Atlanthavssalt

 

Fint Atlanthavssalt

 

Havssalt Finmalet

 

Havssalt Grovmalet

 

Keltiskt Havssalt Fint

 

Keltiskt Havssalt

Himalayasalt

Precis som man kan ana så kommer Himalayasalt från bergen i Himalaya i Pakistan. Saltet bryts från Himalayas bergvägg, för att sedan krossas och siktas. Eftersom saltet är obearbetat har ett högt innehåll av mineralerna bevarats. Himalayasaltet är speciellt rikt på magnesium.

Varför är himalayasalt rosa?

Himalayasalt har en färg som skiljer sig från andra salter – den har nämligen en ljusrosa färg. Men varför då, kan man undra? Färgen beror, kort och gott, på saltkristallernas sammansättning av flera mineraler och spårämnen. Dessa finns naturligt i himalayasaltet. I sammansättningen finns bland annat mineralet järn – som utgör den främsta anledningen till varför himalayasaltet får sin ljusrosa kulör. Men även andra mineraler som magnesium, kalium och kalcium finns i himalayasaltet, tillsammans med natriumklorid – som utgör den allra största delen.

Himalayasaltets effekt i kroppen

Himalayasalt är helt oraffinerat och fritt från föroreningar i utvinningsprocessen. Himalayasalt består av ungefär 98 % natriumklorid, och ungefär 2 % mineraler. Bland annat magnesium, järn, kalcium, fosfor, selen och zink kan du hitta i himalayasalt – vilka alla är viktiga mineraler som kroppen behöver. Så mycket som 84 olika mineraler och spårämnen finns i himalayasalt, sägs det. Däremot innehåller saltet endast en liten mängd jod, och det kan därför vara smart att kombinera himalayasalt med till exempel havssalt om man vill få i sig mer jod via sitt saltintag.

Utforska himalayasalt

 

Himalayasalt

 

Himalaya Bordssalt

 

Himalaya Matsalt

 

Himalayasalt Fint

 

Himalayasalt Svart

Referenser:

1. Livsmedelsverket. Natrium/Salt. (Hämtad 2023-12-15)

2. Hjärt-Lungfonden. Salt – Hur du kan undvika ett för högt saltintag. (Hämtad 2023-12-15)

3. Livsmedelsverket. Salt - råd. (Hämtad 2023-12-15)

4. Werlabs. Natrium. (Hämtad 2023-12-15)

5. Livsmedelsverket. Jod. (Hämtad 2023-12-15)

6. Livsmedelsverket. Mikroplast. (Hämtad 2023-12-15)

7. Lina Rosengren. 2018. Aktuell hållbarhet. 90 procent av allt bordsalt innehåller mikroplast. (Hämtad 2023-12-15)

8. Visbyhalsokost.(Hämtad 2023-12-15)

9. Livsmedelsverket. Välj rätt salt. (Hämtad 2023-12-15)

10. Hjärt-Lungfonden. Om salt. (Hämtad 2023-12-15)

11. Livsmedelsverket. E 535 - Natriumferrocyanid (Hämtad 2023-12-15)

12. Livsmedelsverket. E 536 - Kaliumferrocyanid. (Hämtad 2023-12-15)