Hur påverkas minnet och hjärnan av ålder?

Att bli äldre påverkar hjärnan och våra kognitiva förmågor, speciellt minne och språk. I denna artikel kan du läsa mer om hur vår hjärna och vårt minne förändras när vi blir äldre.

Kvinna ute på promenad

Att röra på sig är viktigt för hälsan.

Hur påverkas vår hjärna av att bli äldre?

I takt med att vi blir äldre påverkas också vår hjärna, som resten av kroppen. Hjärnans storlek minskar med ungefär en procent per år. Det gäller särskilt hjärnans minnescentrum, hippocampus och det är därför minnet försämras när vi blir äldre. Hippocampus kopplar ihop alla olika minnesdetaljer och vet var i hjärnan de lagras. Området ligger centralt i hjärnan och är viktigt för flera delar av hur vi minns saker. Antalet hjärnceller minskar i hjärnan när vi blir äldre och hjärnan blir mindre. Många minnesfunktioner är oftast goda när man kommer upp i ålder men risken för kognitiva sjukdomar ökar med åldern.

Tips! Läs mer om hur du tar hand om din hjärna på bästa sätt.

Minnet

Minnet delas oftast in i långtids- och korttidsminnet. Korttidsminnet använder vi oss ständigt av eftersom det påminner oss om var vi är, vad vi gjorde nyss, vad vi ska göra härnäst och vad vi håller på med. Dessa minnen bildas hela tiden för att sedan glömmas bort. För ett fungerande korttidsminne är pannlobens samarbete med hjässloben betydelsefullt. Långtidsminnet sitter däremot i hippocampus, i mitten av hjärnan. Man delar in långtidsminnet i två delar, det implicita minnet som lagrar kunskap som vi har lärt oss genom att öva och det explicita minnet som vi använder för att komma ihåg fakta eller händelser (1).

Våra olika minnessystem:

- Procedurminne

- Perceptuellt minne

- Korttidsminne, här brukar man skilja på primärminne och arbetsminne

- Semantiskt minne

- Episodiska minnet

Kognitiva sjukdomar och åldrande

När vi blir äldre kan det vara svårare att komma ihåg saker, exempelvis var la jag nycklarna eller var jag senast la mobilen. Det kan vara svårt att veta vad som beror på normalt sämre minne som vi alla kan få eftersom det kommer med åldern eller om det beror på en sjukdom. Minnet kan tillfälligt påverkas av att vi har sovit för lite eller är stressad. Om minnet inte blir bättre av att vila och ta det lugnt är det viktigt att söka vård.

Studier har visat att den episodiska minnesfunktionen som baseras på erfarenheter och det förflutna är rätt stabil från att den är färdigutvecklad tills vi blir runt 60 år. Försämringen av det episodiska minnet är väldigt individuellt, det finns personer som är långt över 60 år som har ett mycket bra minne. Faktorer som arv, miljö och fysisk aktivitet spelar roll för minnet i äldre dar.

Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för flera sjukliga förändringar i hjärnan som framförallt påverkar våra tanke- och minnesförrmågor. Oftast är det minnet och förmågan att planera och genomföra enkla sysslor i vardagen. Även känslor, oro och beteendeförändringar kan påverkas negativt. Det som händer i hjärnan kan förklaras som att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Det kommer smygande och pågår oftast en lång tid innan symtomen visar sig. Varje år insjuknar 20 000-25 000 svenskar i någon form av demenssjukdomar (2).

Ta hand om minnet

Det som har betydelse för hur bra minne vi har är arv och miljö. Det är viktigt med fysisk aktivitet och att ha en bra kondition under vuxen ålder ökar chansen för minnet och hjärnan att åldras på ett bra sätt. Att stimulera hjärnan och ge den utmaningar som exempelvis lösa korsord eller olika typer av sociala aktiviteter är positivt.

Studier har visat att fysisk aktivitet har positiv påverkan på minnet. I en undersökning testade man att halva gruppen fick promenera i snabb takt 45 minuter tre gånger i veckan, medan den andra halvan fick göra stretchövningar tre gånger i veckan. Undersökningen pågick i ett år och efter detta året såg man att de som promenerat inte bara hade stoppat minskningen av hippocampus, den hade i genomsnitt vuxit med 2 %. Förutom större hippocampus hade även promenadgruppen fått bättre minne än vad de hade när undersökningen startade.

Kvinna läser en bok

Läsa böcker är ett bra sätt att stimulera hjärnan på.

Ämnen som har positiva egenskaper för ålder och minne

En varierad och hälsosam kost är viktig för hjärnan och för att vi ska orka med. Studier har visat att bland annat omega-3 fettsyror, Q10, fosfatidylserin och vitamin B12 har positiva effekter på hjärnan. Ett högre intag av omega-3 har visat sig minska åldersrelaterad mental nedgång och minskad risk för alzheimers. Fettsyrorna DHA och EPA har viktiga funktioner och DHA bidrar bland annat till att hjärnans neuron fungerar normalt och behövs för barn och deras utveckling av hjärnan (3).

Q10 finns naturligt i kroppen och främst i hjärtat och hjärnan, där agerar det som en kraftfull antioxidant som skyddar mot oxidativ stress. Brist på Q10 finner man framförallt hos äldre människor. Kroppens egen produktion av Q10 avtar redan vid 20-30 år vilket gör att vi behöver vi i oss extra Q10. Det finns studier som visar på att Q10 är starkt kopplat till en rad sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar till neurologiska nedsättningar. Det är alltså bra att fylla på med Q10 i tidig ålder!

Fosfatidylserin är en fosfolipid, en typ av vattenlösligt ämne som finns naturligt i kroppens cellmembran, bland annat i hjärnan. Det har förekommit flera intressanta studier kring fosfatidylserin och dess möjliga effekter på hjärnan och den kognitiva förmågan. När vi åldras så påverkas hjärnans struktur och biokemi, vilket kan leda till försämrad kognitiv funktion inom många områden. Eftersom fosfatidylserin utgör en viktig komponent i många viktiga kognitiva processer pågår många studier gällande ämnets effekt på vitaliteten och hjärnfunktionen hos åldrande hjärnor.

Vitamin B12 är en viktig vitamin att få i sig och vi människor kan inte bilda den själva i kroppen utan via kosten. Den har flera viktiga funktioner i kroppen och främst för hjärnans och nervsystemets normala funktion samt ett normalt fungerande immunsystem. B12 bidrar även till blodbildning och celldelning vilket i det långa loppet bidrar till minskad utmattning och trötthet.