Ekologiska livsmedel

I denna artikel beskriver vi vad som skiljer ekologisk och konventionell produktion åt och varför det är fördelaktigt att välja ekologiskt i den mån som går.

• Vad är ekologisk produktion?
• Ekologisk odling
• Ekologisk djurhållning

Att köpa ekologisk mat är bättre både för dig och miljön.

Ekologisk produktion

Grundtanken inom ekologiskt lantbruk är att i största möjliga mån producera livsmedel med förnyelsebara och lokala resurser. Inom det ekologiska lantbruket är det därför inte tillåtet att använda konstgödsel (handelsgödsel) eller kemiska bekämpningsmedel. Ogräs och skadedjur bekämpas istället med hjälp av andra, miljömässigt hållbara metoder såsom användning av konkurrenskraftiga grödor och varierad växtföljd. Inom den ekologiska produktionen använder man sig med andra ord av naturliga metoder för att hålla skadegörare på avstånd.

Ekologiska snacks

 

Äppeltärningar

Tanken med ekologisk produktion är att naturens resurser ska användas på ett långsiktigt och miljömässigt hållbart sätt. Dessutom är djurens välfärd en mycket viktig fråga och kunskap om djurhälsa och djurskydd är nödvändigt inom ekologisk djurhållning.

Ekologisk produktion i Sverige är en viktigt för att de svenska miljömålen ska uppfyllas. Att kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel inte används inom den ekologiska produktionen bidrar till att uppfylla miljömålen om en giftfri miljö och att vi ska ha grundvatten av god kvalitet. Odlingsmetoderna bidrar till ett rikt odlingslandskap med hög biologisk mångfald samt ett rikt växt- och djurliv. Att handelsgödsel inte används bidrar till en minskad klimatpåverkan samt till att övergödningen minskar.

Ekologiska livsmedel är ofta dyrare än konventionella sådana. Detta beror på att skördarna och djurens avkastningsnivå är lägre vid ekologisk produktion än konventionell sådan. Att bedriva ekologisk verksamhet kräver mer kunskap och tar längre tid jämfört med konventionell produktion. Ekologiska grönsaker rensas exempelvis ofta för hand, något som inte konventionellt odlade grönsaker gör. Längre ner i denna artikel beskriver vi mer utförligt vad som skiljer ekologisk och konventionell odling respektive djurhållning åt.

Tre saker som utmärker den ekologiska produktionen:

• Hur hanteringen av skadeinsekter och ogräs går till
• Hur man tillför näring till odlingarna
• Djurens roll i produktionen

Ekologisk odling

Inom ekologisk odling är det alltså inte tillåtet att använda vare sig kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel. För att hålla ogräs och skadegörare borta väljer man därför att använda sig av andra, miljövänliga metoder. Det vanligaste är att man använder sig av varierad växtföljd, vallodling och kvävefixerande växter samtidigt som man väljer konkurrenskraftiga växter som bättre står emot angrepp.

Ekologiska drycker

 

Noni Juice

Odlingsmetoder

Varierad växtföljd innebär att man växlar grödor mellan säsongerna. Gör man det trivs inte ogräsen lika bra och variation är ett naturligt sätt för att hålla ogräs borta. Olika växter har olika behov. Vissa växter kräver mycket näring, andra mindre, och vissa har djupa rötter som hämtar näring långt ner i jorden, andra fixerar kväve från luften. Variation är bra både för jordens bördighet och för att hålla ogräs och insekter borta.

Vall kan beskrivas som en ängsliknande miljö som också är ett eget ekosystem där många olika arter växer och frodas. Vall är inte bara ett viktigt djurfoder utan fungerar även som kvävefixerare som hjälper till att binda kväve i marken. I det konventionella jordbruket används konstgödsel för att tillföra kväve till odlingarna men vid ekologisk odling använder man alltså kvävefixerande växter istället.

För att växter ska växa behöver de näring och utan kväve blir växterna små, taniga och bleka. Näst efter kol, vatten och syre är kväve det näringsämne växter behöver mest av. Kväve behövs nämligen för att växterna ska kunna bilda proteiner. På ett hektar åtgår ungefär 100 kg kväve för att skörden ska bli bra. Det finns många källor till kväve, bland annat organiskt material som finns i marken, stallgödsel, kvävefixerande växter eller från handelsgödsel, vilket är den kvävekälla som används inom konventionell odling.

I jordens atmosfär finns en mycket hög kvävehalt, hela 78 % av luften vi andas utgörs av kväve. Växter kan dock inte ta upp kväve från luften, i alla fall inte utan hjälp av en specifik bakterie, rhizobiumbakterien, som finns i vissa växters rötter. Det är dock inte alla växter som kan ta upp kväve på detta sätt, men alla baljväxter kan göra det. Av denna anledning används ofta kvävefixerande baljväxter inom den ekologiska odlingen, detta för att binda kväve i marken. När kväve frigörs bildas lustgas som en biprodukt. Lustgas är en mycket stark växthusgas, men bildandet av lustgas är avsevärt mycket lägre vid odling av baljväxter än vid användning av handelsgödsel. För mycket kväve (främst från användningen av handelsgödsel) leder till att kväve läcker ut i sjöar och bidrar till övergödning, vilket i sin tur bidrar till en ökad global uppvärmning. Detta är en av anledningarna till att handelsgödsel är förbjudet inom den ekologiska odlingen och att man istället använder naturliga kvävefixerare som baljväxter och vall.

När det gäller växtnäring är det inom ekologisk produktion viktigt att hushålla med näringen för att så mycket som möjligt ska kunna föras tillbaka till marken. Inom den ekologiska odlingen är det inte tillåtet med handelsgödsel, utan i första hand använder man sig av stallgödsel från den egna gården. Dessutom använder man sig av kvävefixerande växter och en varierad växtföljd som maximerar växtnäringsbalansen utan att påverka miljön på samma sätt som vid konventionell odling.

Ekologiska livsmedel har odlats med hänsyn till miljö och biologisk mångfald.

Ekologisk bekämpning

Det finns många olika anledningar till att kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Kemiska bekämpningsmedel är till för att bekämpa oönskade inkräktare, men tyvärr finns ingen selektivitet utan även nyttiga insekter dödas vid användningen av dessa medel. Att ämnena är giftiga medför även att de är skadliga för människor att handskas med, vilket även det är en anledning till att de inte tillåts. Dessutom återfinns rester av bekämpningsmedel i dricksvatten och mat samtidigt som den biologiska mångfalden av djur och växter minskar. En mycket viktig anledning är även att det är fullt möjligt att odla mat utan att använda skadliga bekämpningsmedel. Den kanske allra viktigaste anledningen till att bekämpningsmedel är förbjudet inom ekologisk produktion är att man inte vet tillräckligt om hur människor, djur och natur påverkas av bekämpningsmedlen på lång sikt.

När ett ämne testas och godkänns för användning inom jordbruket testas ämnets effekter enskilt. Ofta kombineras dock olika ämnen i samma gröda och vad som händer när ämnena kombineras på detta sätt är inte känt. Man vet heller inte vad som händer när flera ämnen interagerar i kroppen eller vad som händer med deras nedbrytningsprodukter eller när dessa interagerar. Kombinationen av ämnen och deras (okända) effekter brukar kallas för cocktaileffekten och det faktum att vi inte vet vad effekten av denna cocktail är brukar vara en av de största anledningarna till att man rekommenderas att välja ekologiska produkter.

Det finns vissa livsmedel som är mer besprutade än andra. Har man inte ekonomin eller av andra skäl tycker det är svårt att hitta ekologiska produkter kan det vara en god idé att byta ut de mest besprutade livsmedlen som ett första steg i rätt riktning. Till de mest besprutade livsmedlen räknas:

• Bananer
• Kaffe
• Potatis
• Vindruvor
• Äpplen

Dessutom är mejeriprodukter högt upp på listan. Ekologiska mejeriprodukter kostar bara några kronor mer än konventionella och det medför alltså inte någon större merkostnad att byta ut dessa mot ekologiska alternativ.

Ekologisk djurhållning

Djuren är en mycket viktig del av det ekologiska lantbruket och som kunde läsas ovan utgör de en viktig del av produktionen. När det gäller ekologisk djurhållning spelar ekologisk odling en stor roll så man kan säga att den ekologiska odlingen och den ekologiska djurhållningen går hand i hand. Inom den ekologiska djurhållningen måste marken djuren betar på, fodret djuren äter, djurhållningen i sig och slakten vara godkänd utifrån ekologiska riktlinjer. Inom den ekologiska djurhållningen ska djuren hållas på ett sådant sätt att gården kan drivas så miljövänligt som möjligt. Ibland kan detta bli svårt eftersom det som är bäst för djuren inte nödvändigtvis alltid är bäst för miljön. För bonden kan det vara svårt att veta vad som är rätt att göra i detta läge, men inom den ekologiska produktionen kan man vara säker på att gården drivs så miljövänligt och ekologiskt riktigt som möjligt.

Ekologiska snacks

 

Äppeltärningar

Produktion av ekologiskt kött – så går det till

För nötkreatur gäller att djuren ska få äta foder som de är skapade för att kunna smälta. Nyfödda kalvar får dia den första tiden efter födseln och de har även tillgång till gräs och annat grovfoder, vilket också är nötkreaturens huvudsakliga foderkälla. Allt foder måsta vara ekologiskt och i största möjliga utsträckning kommer fodret från den egna gården.

På en ekologisk gård föds kalvarna upp på riktig mjölk, medan de på en konventionell gård föds upp på mjölkersättning. Eftersom kor är flockdjur föds kalvarna upp i grupper inom ekologisk produktion. På konventionella gårdar är det vanligt att kalvarna hålls i enskilda bås och inte får umgås med varandra.

På sommaren går korna ute på bete och det är vanligt att de får vistas ute även på vintern. Om korna vistas ute vintertid måste de dock ha tillgång till ett vindskydd eller en så kallad ligghall där de kan söka skydd från väder och vind. Också nötkreatur som föds upp för slakt får beta utomhus. Konventionella tjurar föds oftast upp med kraftfoder inomhus för att de ska växa så fort som möjligt. Vid ekologisk djurhållning ska djuren leva hela sina liv på samma gård och det är därför relativt ovanligt att djur köps in.

Ekologiska djur slaktas oftast på samma slakterier som konventionella djur. Är man mån om djurens välmående innan och under slakt bör man välja ekologiskt kött som även är KRAV-märkt. KRAV ställer nämligen mycket hårdare krav på hur djuren hanteras i samband med slakt. Transporten och hanteringen av djuren ska ske på ett sådant sätt att stressen för djuren minskar avsevärt. Dessutom ska djuren behandlas lugnt och varsamt och de ska heller inte kunna se andra djur som avlivas. KRAV-djuren hålls i sina invanda grupper under hela transporten och även på slakteriet. Detta för att inte stressa djuren.

För grisar gäller i stort sätt samma saker som för kor, men grisarna har ett annorlunda beteende och kräver därför andra typer av utrymmen än kor. Ekologiska grisar får leva i flock där de kan upprätta revir och vara aktiva och nyfikna, vilket ligger i grisens natur. Grisar saknar svettkörtlar och för att svalka sig under varma sommardagar badar de i lera, något som hjälper till att skydda mot såväl solens strålar som mot insekter.

Grisar gillar variation i sin kost och att kombinera fritt bete utomhus med utfodring med säd är det bästa för en gris. Precis som för kor ska grisarna enbart äta ekologiskt odlat foder där en stor andel ska komma från den egna gården. De ekologiska grisarnas fria beteende och naturliga kost gör att de växer långsammare än konventionella grisar som utfodras med koncentrerat foder som får dem att växa snabbare.

Ekologiska grisar som även är KRAV-godkända har möjlighet att vistas ute året om, och många har möjlighet att beta fritt, vilket gör att det krävs stora ytor mark för grisarna att böka på. Under vintern har grisarna tillgång till hyddor, tak och andra utrymmen där de kan söka skydd mot kylan. Dessutom har grisarna tillgång till stora mängder halm så att de kan bädda ner sig och på så vis hålla värmen bättre.

Även inomhus har grisarna stora utrymmen att vistas på, ofta upp mot tre gånger så stora som konventionellt hållna grisar. Suggan har möjlighet att föda sina kultingar avskilt och efter några veckor får flera suggor gå tillsammans med sina kultingar. Under slakt gäller precis som för kor mycket strikta regler och grisarna måste hållas lugna och får inte stressas.

Ekologiska livsmedel

 

Ljust Bovetemjöl

 

Havregryn

 

Chiafrön EKO

Sammanfattning av ekologiska livsmedel

• Innehåller inte kemiska bekämpningsmedel
• Man behöver inte oroa sig över cocktaileffekten
• Bättre för miljön
• Bättre djurhållning
• Påverkas mer av skadedjur och väderförhållanden eftersom bekämpningsmedel och konstgödsel inte är tillåtet, vilket är en anledning till att ekologiska livsmedel ofta är dyrare än konventionella
• Lägre utsläpp av växthusgaser
• Ekologiskt lantbruk binder in större mängder kol i marken, vilket bidrar till att minska mängden koldioxid i jordens atmosfär
• Bidrar inte till att bekämpningsmedel eller gifter läcker ut i mark och vattendrag
• Gynnar biologisk mångfald