Oligosackarider

Oligsoackarider är en typ av kolhydrater som fungerar som kostfibrer och som finns i bland annat sparris och lök. Oligosackariderna har visats ha flera intressanta effekter i kroppen, bland annat då de kan fungera som föda åt de goda bakterier som finns i vår tarm.

Vad är oligosackarider?
Oligosackaridernas funktioner
Kostkällor

Vad är oligosackarider?

Kolhydrater är ett av våra energigivande näringsämnen och man brukar vanligtvis dela in dem i olika grupper beroende på hur deras kemiska struktur ser ut. Det finns tre stora grupper av kolhydrater, nämligen socker (monosackarider och disackarider), oligosackarider samt polysackarider. Socker består enbart av en eller två enheter och är alltså mycket små. Kolhydrater som består av mellan tre och nio enheter kallas för oligosackarider och de som består av tio eller fler kallas för polysackarider.

Oligosackarider är alltså medellånga kolhydrater och till denna grupp hör i sin tur olika typer av oligosackarider, bland annat fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) och inulin. Vissa oligosackarider kan våra tarmbakterier bryta ner och vissa passerar oförändrade genom tarmsystemet. De oligosackarider som bakterierna bryter ner kan bidra med energi till bakterierna och de som inte bryts ner hjälper till att förbättra tarmrörelserna.

En skål med vitlök på ett träbord.

Oligosackaridernas funktioner

Fermenterbara oligosackarider kan alltså bearbetas av bakterierna i tarmen, vilka kan använda oligosackariderna som energikälla. Eftersom oligosackarider kan fungera som föda åt tarmflorans bakterier brukar oligosackarider även gå under namnet prebiotika. Observera dock skillnaden mellan prebiotika och probiotika, som är något helt annat. Probiotika är tillskott med bakterier, medan prebiotika alltså inte är bakterier utan mat som kan fungera som föda åt bakterier som redan finns.

Vissa oligosackarider, bland annat fruktooligosackarider, har visats kunna öka antalet av vissa typer av bakterier i tarmen, bland annat Bifidobakterier. Eftersom tarmflorans bakterier är mycket viktiga för oss är detta naturligtvis positivt. De goda bakterier som lever i våra tarmar ingår i immunförsvaret och hjälper till att skydda oss från skadliga bakterier som vi exempelvis får i oss via maten. Genom att ockupera utrymme i tarmen finns det inte plats för de skadliga bakterierna att få fäste, vilket gör det svårare för dem att orsaka skada i kroppen.

Oligosackariderna räknas som kostfibrer och därför är det intressant att nämna fördelarna med ett högt intag av fibrer. Enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna (1) som ligger till grund för Livsmedelsverkets kostrekommendationer, finns det övertygande bevis att kostfibrer har en skyddande roll mot cancer i tjock- och ändtarm. Ett tillräckligt intag av kostfiber (25-35 g/dag) bidrar också till att minska risken för förstoppning samtidigt som det kan bidra till en ökad mättnadskänsla.

Oligosackarider har också flera viktiga funktioner på en mer molekylär nivå. Bland annat finns oligosackariderna uttryckta på flera cellers ytor där de hjälper cellen att fästa vid till exempel andra celler. Oligosackarider finns bland annat på vita blodkroppars cellyta, där de hjälper blodkropparna att fästa till exempelvis andra celler eller till blodkärlsväggen.

Användning och kostkällor

Oligosackarider används flitigt som tillsats i olika livsmedel och kan ha många olika funktioner. Även om oligosackarider är en typ av kostfiber bör man vara medveten om att de oligosackarider som tillsätts i livsmedel är tillverkade på konstgjord väg och dessa har inte samma effekter som naturligt förekommande kostfiber. Oligosackarider och andra kostfibrer tillsätts till livsmedel av framför allt två anledningar, för att göra produkterna mer attraktiva hos konsumenten samt för att ge konsistens och fyllnad åt livsmedel, framför allt kolhydrat- och fettsnåla sådana. Det pratas mycket om vikten av att äta tillräckligt med kostfiber och att tillsätta industriellt framställda sådana har blivit ett populärt sätt för företag att skapa produkter som kan marknadsföras som fiberrika.

Inulin är, som nämndes ovan, en typ av oligosackarid som finns i många olika typer av livsmedel. Speciellt vanligt är det i produkter där man avlägsnat fett och kolhydrater där inulinet tjänar som fyllnadsmedel. Bantningsprodukter, lättglass, magra mejerier och kalorisnåla desserter innehåller ofta inulin. Även vissa färdigrätter, godis och bröd kan innehålla inulin.

Oligosackarider finns i naturen och speciellt rika på dessa kolhydrater är sparris, jordärtskockor, lök, vitlök, vete, svartrot och chikoriarot. Utöver livsmedel från växtriket finns oligosackarider även i vissa kosttillskott, men det är sällan de finns som enskilda tillskott. När oligosackarider används i tillskott är det främst i form av fruktooligosackarider (FOS) och inulin.