PFAS - evighetsämnena som finns överallt
Det finns cirka 15 000 olika PFAS-ämnen runt omkring oss i produkter, vatten och mat. Vissa kan vara skadliga för miljön och för oss människor. Men hur farliga är de egentligen – och går det att skydda sig?
- Vad är PFAS?
- Var finns PFAS?
- PFAS i dricksvattnet
- PFAS i mat
- Varför PFAS?
- PFAS effekter på hälsan
- Problemen med PFAS?
- Hur kan vi undvika PFAS?
PFAS finns i dricksvattnet och maten vi äter.
Vad är PFAS?
PFAS är ett samlingsnamn för en grupp syntetiskt tillverkade kemikalier. Ämnena är mycket svåra att bryta ner vilket innebär att när de sprids i naturen är de nästan omöjliga att bli av med. Det finns över 15 000 olika PFAS-ämnen (1) och trots att många misstänks vara skadliga är alla ännu inte undersökta. Det ämnena har gemensamt är att de kan lagras i djur och människor och leda till negativa hälsoeffekter. Det är viktigt att minimera sin exponering för PFAS (2). Så hur gör man det?
Var finns PFAS?
PFAS började tillverkas under mitten av 1900-talet och har många egenskaper som är användbara för kemiska och tekniska produkter. Det används ofta som impregnering av textilier eller pappersförpackningar då det är fett-, smuts- och vattenavvisande. Det förekommer även i en del rengöringsmedel, färg och kosmetika. En stor del av den PFAS som finns i våra sjöar och vattendrag kommer från brandskum som används för att släcka vätskebränder och som efter användning har läckt ut i vårt grundvatten.
PFAS förekommer bland annat i:
- paraplyer
- väskor
- tält
- popcornpåsar
- pizzakartonger och andra kartonger
- smink
- solkräm
- hudkräm
- rengöringsmedel
- bilvårdsprodukter
- färg
- stekpannor
- skidvalla
Idag har PFAS spridits i naturen och finns överallt: i dricksvatten, regnvatten, sjöar, mat och till och med i våra kroppar. Man har också hittat PFAS i isbjörnar i Arktis vilket tyder på att det sprids även till platser där det inte används.
PFAS i dricksvattnet
Alla människor får i sig PFAS från dricksvattnet. Enligt Kemikalieinspektionen kan så många som 20 miljoner människor i Europa dagligen få i sig dricksvatten som ligger över de nya gränsvärden som håller på att tas fram i EU (3).
I dagsläget finns det riktlinjer för hur mycket PFAS dricksvatten och mat får innehålla och just nu tittar man på att sänka gränsvärdena. I Sverige har vi tagit fram ett nationellt gränsvärde för PFAS i dricksvatten som börjar gälla den 1 januari 2026. Gränsvärdet är framtaget utifrån att vi ska kunna dricka vattnet hela livet utan att riskera vår hälsa (4).
Tips! Läs mer om varför du ska rena ditt dricksvatten!
PFAS i mat
PFAS förekommer även i maten vi äter, till exempel finns det i fisk, frukt och ägg. Även här finns det gränsvärden för hur mycket livsmedlen får innehålla – år 2023 infördes gränsvärden för fyra olika PFAS-föreningar i vissa animaliska produkter. I nuläget är gränsvärdena främst till för att de livsmedel med högst innehåll av PFAS inte ska säljas, men det kommer att tas fram gränsvärden för fler kategorier framöver (5).
Varför PFAS?
PFAS används på grund av sina eftertraktade tekniska egenskaper i många olika typer av varor och kemiska produkter. Många PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande medan andra har ytaktiva egenskaper som gör dem användbara i till exempel rengöringsmedel, färger, skidvalla och kosmetika. PFAS är ofta effektivt och det behövs bara små mängder av ämnena, men trots det sprids det från det att produkten tillverkas till dess att den används.
PFAS effekter på hälsan
PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem men de kan lagras i kroppen. Får man i sig små mängder PFAS under lång tid kan det därför orsaka problem, särskilt om man som kvinna får i sig det innan man får barn. Barn tros vara extra känsliga för PFAS och tyvärr förs PFAS över till fostret via moderkakan, och senare via modersmjölken när barnet ammar. Det första barnet som föds får i sig högre halter från mamman än efterföljande barn. För höga halter av PFAS verkar bland annat kunna påverka födelsevikten och ge ett försämrat antikroppssvar efter vaccination (6).
Trots att det ännu bara är ett fåtal PFAS-ämnen som är kartlagda betraktas alla som hälsofarliga. I studier på djur har man sett att PFAS-ämnen kan ha negativa effekter på levern, blodfetter, immunförsvaret, sköldkörtelhormon, hjärnans utveckling och fortplantningen. Reproduktionsorgan och hormonnivåer kan också påverkas. Det behövs fortfarande fler studier på människor för att fastställa resultaten (7). Vid tillfällen då det har hänt att människor har fått i sig höga halter av PFAS via dricksvatten har man kunnat se påverkan på immunförsvaret, påverkan på lever och kolesterolvärden och påverkan på födelsevikten hos barn. Det spelar roll hur höga halter man får i sig och under hur lång tid.
PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De kallas även per- och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen.
Problemen med PFAS
PFAS består av tusentals ämnen och det kommer hela tiden nya. En svårighet är att det inte går att förbjuda hela gruppen av ämnen, utan varje ämne måste undersökas och utvärderas för sig. Varje ämne behöver också vara bevisat skadligt för att bli förbjudet, och det är ett tidskrävande arbete. Det här gör att vi utsätts för dessa ämnen utan en tydlig bild av vilken skada det kan orsaka oss i längden.
Internationella bedömningar skiljer sig också åt vad gäller klassificeringen av de olika ämnena. EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, menar att det inte finns tillräckligt med bevis för att hävda att de förbjudna ämnena PFOA och PFOS är cancerframkallande medan WHO:s cancerforskningsorgan IARC, International Agency for Research on Cancer, klassificerar PFOA som cancerframkallande och PFOS som möjligen cancerframkallande.
Sedan PFOA förbjöds är det många företag som märker sina produkter som PFOA-fria för att framstå som ett bra val. I själva verket är ämnet ofta bara ersatt med ett annat PFAS-ämne.
Visste du att … det finns de som menar att 80 % av alla PFAS-ämnen skulle kunna tas bort utan större påverkan på samhället?
Hur kan vi undvika PFAS?
Det är svårt att själv göra något för att motverka intaget av PFAS då det förekommer i både mat, vatten och inomhusmiljöer. För den som äger egen brunn är det viktigt att kontrollera halten av PFAS i vattnet. Detsamma gäller vid fiske då en del fisk innehåller höga halter av PFAS. En del vattenreningsprodukter går att använda hemma för att minska förekomsten av PFAS i kranvattnet. Genom filtrering kommer de åt mycket små partiklar i vattnet, inklusive en del PFAS. Läs mer om varför du ska rena ditt dricksvatten!
Tips på produkter
Referenser:
1. Naturskyddsföreningen. 2024. Frågor och svar om PFAS. (Hämtad: 2025-10-09)
2, 4, 5, 6,7. Livsmedelsverket. 2025. PFAS - Per- och polyfluorerade alkylsubstanser.(Hämtad: 2025-10-09)
3. Kemikalieinspektionen. 2025. PFAS. (Hämtad: 2025-10-09)