Astaxanthin

Astaxanthin är en mycket effektiv antioxidant som tillhör gruppen karotenoider och som återfinns i bland annat alger, fisk och skaldjur. Många forskare har fått upp ögonen för denna antioxidant, bland annat då den verkar kunna ha positiva effekter vid diabetes och inflammation.

Vad är astaxanthin?
Hur fungerar astaxanthin?
Vad har astaxanthin för effekter i kroppen?

Algpulver i en träskål. Alger är en källa till astaxanthin.

Vad är astaxanthin?

Astaxanthin tillhör den stora gruppen av karotenoider som består av över 600 olika ämnen som kan återfinnas i naturen. Karotenoiderna brukar delas in i två undergrupper, nämligen karotener och xantofyll. Astaxanthin tillhör gruppen xantofyll och är en mycket potent antioxidant och också ett starkt färgämne. Astaxanthin finns i alger, exempelvis Haemaococcus pluvialis, Chlorella zofingiensis, Chlorococcum och Phaffia rhodozyma. Eftersom många fiskar äter alger finns astaxanthin även i vissa fiskar och skaldjur, bland annat lax, krill, forell, räkor och krabbor. Algen Haemaococcus pluvialis producerar astaxanthin som en skyddsmekanism vid stressfulla situationer, exempelvis då den utsätts för höga temperaturer, starkt ljus, kvävebrist eller hög salthalt (1).

Hur fungerar astaxanthin?

Astaxanthin ser mycket ut som en fettsyra i sin struktur och består precis som fett av en lång kolkedja med väte och syre kopplat till sig (1). I ändarna finns ringstrukturer och i strukturen finns regelbundet dubbelbindningar som binder samman kolatomerna med varandra. Mitt på astaxanthinets kolkedja finns en dubbelbindning med speciella egenskaper och det är denna som ger astaxanthin sin karaktäristiskt röda färg. Att astaxanthin fungerar som en antioxidant beror också på egenskaperna hos denna dubbelbindning. Dubbelbindningen kan nämligen donera elektroner till instabila och därmed mycket reaktiva fria radikaler. Fria radikaler kan, om de inte stoppas, ge upphov till oxidativ stress och skada kroppens celler. När dubbelbindningen donerar elektroner till de fria radikalerna kan dessa ta upp dem och omvandlas till stabila föreningar som inte skadar cellerna. Astaxanthin kan binda till både insida och utsida på cellmembran och på så sätt skydda hela membranet från fria radikaler. Detta är något unikt och gör astaxanthin till en mycket effektiv antioxidant.

Att astaxanthin liknar en fettsyra återspeglas även i hur det tas upp i kroppen. Upptagningsmekanismen är nämligen densamma som för en fettsyra. När man äter astaxanthin passerar det först genom matstrupen och vidare ner i magsäcken. Därefter blandas astaxanthinet med galla i tolvfingertarmen varefter det bildas miceller, små fettdroppar, som sedan absorberas av cellerna i tunntarmen. Efter att micellerna tömt sitt innehåll (i det här fallet astaxanthin) i tarmcellerna inkorporeras innehållet i något som kallas kylomikroner. I cellerna bryts kylomikronerna ned och astaxanthinet kan därefter frisättas till lymfvätskan. I lymfvätskan kopplas astaxanthin samman med fettransporterande proteiner (lipoproteiner) som sedan transporterar ut astaxanthin till kroppens alla vävnader.

Man har inte kunnat se några bieffekter av astaxanthin då det konsumeras tillsammans med mat. Astaxanthin ansamlas i kroppens olika vävnader, men man har inte kunnat se några negativa effekter av detta. Ett överdrivet intag har hos djur har visats kunna ge en gulröd pigmentering av huden, men hos människor har man inte kunnat påvisa några bieffekter vid doser upp till 6 mg/dag. Det rekommenderade dagliga intaget är dock 2-4 mg. För bäst effekt av astaxanthin bör man inta det samtidigt som omega-3-rika livsmedel som exempelvis chiafrön, linfrön, fisk, valnötter och mandlar.

Vad har astaxanthin för effekter i kroppen?

Astaxanthin är alltså en mycket potent antioxidant och detta har visats kunna ha flera positiva effekter i kroppen vid olika typer av symptom.

Astaxanthin och inflammation

Man har sett att astaxanthin på flera sätt kan motverka uppkomsten av inflammation i kroppen (1). Extrakt från både Haematococcus och Chlorococcum har i möss visats kunna reducera mängden av den bakterie som orsakar magsår, Helicobacti Pylori. Hos människor har man observerat flera intressanta effekter av astaxanthin, bland annat att mängden av flera immunceller ökar och att infektionsmarkören C-reaktivt protein (CRP) minskar i mängd. Dessutom har man sett att Haematococcus kan ha en skyddande effekt mot inflammation i både njurar och ögon.

Astaxanthin och diabetes

Många diabetespatienter har höga nivåer av oxidativ stress i kroppen. Detta beror på hyperglykemi (högt blodsocker) som i sin tur orsakas av att de insulinutsöndrande cellerna i bukspottkörteln inte fungerar som de ska och att det därmed finns för lite insulin i kroppen. Astaxanthin har visats kunna förbättra nivåerna av såväl glukos som insulin och också utöva en skyddande effekt på de insulinproducerande cellerna och motverka att dessa skadas av glukos (1).

Astaxanthin och hjärt- och kärlsjukdomar

Vid hjärt- och kärlsjukdomar lider kroppen ofta av oxidativ stress och inflammation. Astaxanthin har visats ha positiva effekter vid dessa tillstånd, både hos djur och människa (1). I möss ökade blodflödet i artärerna efter intag av astaxanthin och hos människor astaxanthinbehandlade blodplättar fick ökade nivåer av kväveoxid, vilket verkar kärlvidgande.

Referenser

[1] Ambati RR, Phang SM, Ravi S, Aswathanarayana RG. Astaxanthin: sources, extraction, stability, biological activities and its commercial applications – a review. Mar Drugs. 2014 Jan 7;12(1):128-52