Sötningsmedel

Farligt eller ofarligt?

Sötningsmedel är ett av vår tids vanligaste kontroversiella ämne kring livsmedel, och debatten kring dess existens och nytta för människan fortsätter. Här går vi igenom olika sötningsmedel samt dess fördelar och nackdelar för oss.

  • Bakgrund
  • Olika sötningsmedel
  • Gränsvärden
  • Debatten

Socker och sötningsmedel

Bakgrund

Sökandet efter alternativ till socker började jagas under andra delen av 1900-talet, främst i syfte att begränsa tandproblemen hos gemene man och för att göra livsmedel billigare att producera. Dessutom blev det senare en fördel för diabetiker som fick ett alternativ till sina sötsaker. Nyttan byttes dock snabbt ut till ett knep att skära ner på kalorierna och minska i vikt. Att kunna frossa i sötsaker och samtidigt gå ner i vikt var förstås revolutionerande i en tid där midjemåttet var högst relevant. När rykten kring hur de konstgjorda sötningsämnena orsakade cancer plötsligt gjorde sig hörda, kom en stormvåg av skeptiker som kraftigt motsatte sig nyttan med dem, och sedan dess har två läger hållit ett fast grepp om debatten.

Idag måste alla nya sötningsmedel vara godkända av Livsmedelsverket och SCF (Scientific Committee for Food) för att få säljas i livsmedel. Det måste också märkas tydligt till konsument så att var och en kan fatta sitt eget beslut att äta eller inte. Ett basvillkor för att ett sötningsmedel ska få etableras är att konsumenten måste få en fördel av det, och det ska inte bara gynna producentens tillverkning.

Olika sötningsmedel

Vi brukar dela upp sötningsmedel i artificiella (konstgjorda) sötningsmedel och naturliga varianter. Det som är mest intressant att titta efter är dels nyttan med sötningen, exempelvis kalorimängd, och hur sött det är i jämförelse med socker. Bland artificiella sötningsmedel är aspartam, acesulfam-k och sukralos de allra vanligaste och också de som är mest kontroversiella. Bland naturliga är sockeralkoholer de vanligaste, som utvinns från vanligt socker, samt nykomlingen stevia som vunnit stor mark de senaste åren.

Aspartam och acesulfam-K är två av de vanligaste sötningsmedlen i livsmedel och förekommer ofta tillsammans. Aspartam har en sötningsgrad ungefär 150-200 gånger sötare än socker, och många upplever smaken som mer välsmakande än andra sötningsmedel. Både aspartam och acesulfam--K har ingått i flertalet studier, men ingen av dem har någonsin påvisat någon cancerogen effekt. Intåget av dessa sötningsmedel var revolutionerande på sin tid.

Sukralos är extremt sött, ca 500-600 gånger sötare än socker. Det började växa sig populärt i takt med att ryktena kring aspartamets skadliga effekt börjare florera. Inte heller sukralos har någon bevisad skadlig effekt, men har istället kritiserats hårt för sin miljöpåverkan. Vårt tarmsystem kan inte bryta ner sukralos, utan ämnet passerar oss helt oförstört och hamnar i naturen där det bryts ner mycket långsamt.

Sockeralkoholer, exempelvis xylitol, etyritol och sukrin, innehåller inga kalorier och orsakar inga tandproblem som vanligt socker gör. Tack vare dessa egenskaper och att det kommer från en naturlig källa, är denna typ av sötning mycket populär som fristående sötningsmedel, som vi själva kan använda som ingrediens eller sötning i kaffet.

Sötning med sockeralkoholer

Stevia, eller stevioglycerider som är den rätta benämningen, kommer från steviaväxten och är 300 gånger sötare än socker. Det naturliga ursprunget har gjort att viktmedvetna personer som är skeptiska mot konstgjorda ämnen har anammat stevia som det bästa alternativet.

Sötning med stevia

Gränsvärden

Livsmedelsverket* rekommenderar att man begränsar sitt intag av sötningsmedel och har angett gränsvärden för ett acceptabelt dagligt intag. Värdet har fastställts via djurdata och beräknas med en säkerhetsfaktor. Överskrider du värdet emellanåt är det ingen fara, men det rekommenderas att generellt hålla sig under det. Gränsvärdena idag är generöst tillsatta och tillåter många söta produkter dagligen.

SötningsmedelADI*Sackaros**
Acesulfam-K0-15 mg120-180 g
Aspartam0-40 mg480 g
Sukralos0-15 mg120-180 g

*ADI= Accepterad dagligt intag i mg/kg kroppsvikt/dag

** Sackaros= Antal gram sackaros (socker) som ADI-värdet motsvarar i sötningseffekt.

Som du kan se av tabellen kan du med andra ord äta upp till 40 mg aspartam per din kilovikt varje dag, vilket motsvarar ca 2,5 gram om du väger 60 kg. Tack vare sin extrema sötningsgrad, motsvarar det 480 gram socker. Det blir mycket sött per dag!

Kaffe sötat med sötningsmedel

Debatten

Åsikterna kring sötningsmedlens existens går fortfarande isär, där motståndare är skeptiska mot dess alltmer vanliga inslag i våra livsmedel och rädslan för att vi ska ta skada på många plan håller ett hårt grepp om debatten. Vid sidan av rädslan för den cancerogena effekten, som ju i studier aldrig bevisats, finns även andra aspekter på sötningsmedlen. Man menar att konstgjord sötning skickar felaktiga signaler till hjärnan, som reagerar på precis samma sätt som om vi åt socker och det ger därför ingen positiv effekt. Även tarmfloran kan få en obalans hos den som äter sötningsmedel i alltför hög grad. Livsmedel med sötningsmedel har ofta en varningstext som anger att en hög konsumtion kan ha en laxerande effekt, och just av den anledningen kan den naturliga tarmfloran rubbas och vi får magproblem. Tarmfloran är dock mycket stark och det krävs relativt mycket sötningsmedel för att det ska ske.

Aspartam är en av de mest studerade mattillsatserna idag, och än så länge har ingenting lyckats bevisa att aspartam orsakar cancer eller andra problem. En studie** vars resultat fick månbga att tvivla, var en omtalad aspartamstudie i början på 2000-talet, som menade att råttorna senare dog av cancer. Det handlade om en livslång studie där råttorna fick ända upp till 8 gram/kg per dag, vilket för oss skulle motsvara ungefär 2400 burkar lightläsk per dag. Studiens ofattbara överdosering, har i efterhand fått skarp kritik från EFSA (European Food Safety Authority), där man även menade att råttorna redan hade fysiska problem. Eftersom man använt aspartam såpass länge, och inga studier visat något mer resultat, anser man att det är helt ofarligt att äta.

I beaktandet bör vi även ha att sötningsmedlens extrema sötma, som medför att vi inte behöver använda så mycket sötning för att få det lika sött som socker innan vårt sötsug blir tillfredsställt. Att äta så mycket sötningsmedel som gränsvärdena anger är svårt och kommer man upp i de mängderna behöver man förmodligen se över sitt matintag överlag. Har du ett extremt sötsug bör du se till att trappa ner på den söta smaken överlag.

Slutsatsen är enkel, det är upp till dig hur mycket socker respektive sötningsmedel just du vill äta och till vilket syfte och det viktigaste är att du är medveten om ditt val. Oavsett detta, är förmodligen det allra bästa att välja sötningsmedel när du inte vill eller kan äta socker, men inte heller förtära sötningsmedel som om det vore luft, utan även begränsa detta till speciella tillfällen.

Referenser:

* Riksmaten 97. Becker W, Livsmedelsverket.

** Life-Span Exposure to Low Doses of Aspartame Beginning during Prenatal Life Increases Cancer Effects in Rats. Soffritti, Belpoggi, Tibaldi, Degli, Lauriola. 2007.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!
Skriven av Svensk Hälsokost