BMI – Body Mass Index

BMI och BMI-värden är något man ofta läser och pratar om när det kommer till hälsa och välmående men vad är det egentligen, hur beräknar man dessa värden och hur tillförlitliga är dem? Det är några av de saker vi kommer att beskriva i denna artikel, men för dig som är intresserad kan du även läsa om andra metoder som används för fettprocentmätning och kroppssammansättningsanalyser.

  • BMI, vad är det?
  • BMI-beräkning
  • Andra metoder för fettprocentmätning

BMI, vad är det?

BMI är en persons vikt i kilogram delat på dess längd i meter upphöjt i två. BMI är på så vis inget direkt mått för kroppsfett, men forskare har visat att BMI kan korreleras relativt bra till andra mer direkta metoder för fettprocentsmätning såsom skinfold thickness, där man med en speciell sorts kaliper mäter hur mycket hud och fett man kan nypa åt med hjälp av kaliperklämman.

Papper med text om BMI, ett skivat äpple och ett rött måttband

Rätt och slätt anger BMI ett värde för en individs vikt per kvadratmeter, vilket såklart inkluderar både muskelmassa och fettmassa. Därför är BMI inte ett så bra mått för dig som tränar mycket eller som har ett mycket fysiskt krävande jobb och som är muskulös eftersom att BMI då kan visa på övervikt, även om så inte är fallet.

Fördelarna med BMI är dock att det är billigt, enkelt, bekvämt och att det ger en bra översikt över en normalaktiv persons fettprocent. Därför används BMI flitigt inom vård- och omsorgssektorn för att uppskatta om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller fetma. I tabellen här nedan kan du se var man drar gränserna mellan dessa viktindelningar.

BMI-intervall (kg/m2)Viktstatus
<18,5Underviktig
18,5-24,9Normalt
25-29,9Överviktig
>30fetma

Undervikt är den kroppsvikt som understiger den vikt som statistiskt sett har visats vara hälsosam och kan bland annat leda till hormonrubbningar, ökad risk för vitamin- och mineralbrist, trötthet och försämrad prestationsförmåga.

Vid övervikt anses man ha en större fettmassa än vad man mår bra av i förhållande till sin längd, och måttlig övervikt gör så att man lider en lite större risk för ohälsa. Vid BMI på över 27 brukar man säga att riskerna för högt blodtryck, förhöjda blodfetter och diabetes typ 2 ökar.

Har man fetma behöver man gå ner i vikt för att minska risken för att drabbas av olika hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och typ diabetes 2. Hälsoriskerna påverkas av graden av fetma och hur man känner dig i övrigt, och att motionerna kan också göra stor skillnad. Denna typ av fetma kan ibland även benämnas som sjuklig övervikt då risken för att drabbas av följdsjukdomar är större.

BMI-beräkning

BMI kan beräknas genom formeln: vikt (kg)/ [längd (m)]2. Väger du exempelvis 65 kg och är 172 cm lång räknar du så här: 65 kg/ (1,72 m)2 = 65 kg/ 2,96 m2 = 22 kg/m2. Ett BMI på 22 räknas som hälsosamt och normalt. Hade du istället vägt över 74 kg och varit 172 cm lång hade det börjat luta mot ett BMI som tyder på övervikt, men tänk på att BMI inte alltid är svart och vitt utan bör ses som ett riktmärke.

Andra metoder för fettprocentmätning

Utöver BMI finns det flera andra mer eller mindre direkta metoder att mäta och beräkna fettprocenten, och vissa kan även vara till hjälp för dig som vill ta reda på andel muskelmassa. Här nedan redogör vi för några av de mest vanliga metoderna för att mäta en persons kroppssammansättning, där de är listade i ordning efter vilken som anses vara den mest exakta metoden.

Bodpod är världens enda luftvolym-pletysmografisystem som kan användas för att bestämma både fettfri och fettmassa hos både vuxna och barn. Bodpoden liknar ett ägg till formen som man sitter i under mätning. I dagsläget anses bodpoden vara exemplarisk för bedömning av kroppssammansättning då den, i jämförelse med andra liknande system, inte använder sig utav någon strålning utan enbart luftförskjutningspletysmografi. Enkelt sagt uppskattar maskinen kroppsvolymen och densiteten baserat på skillnaden i lufttryck när kapseln är tom och när någon sitter i den, och sedan använder den detta och andra variabler för att beräkna kroppssammansättningen. Nackdelen med Bodpod är att den är väldigt dyr, och att det därför kostar en del att få genomgå en sådan mätning.

Undervattensvägning eller hydrostatisk vägning som det kallas av forskare och mer insatta liknar bodpodens luftvolym-pletysmofografisystem, men utförs genom att sänka ner individen vars kroppssammansättning ska mätas i vatten. Detta är ett lite äldre sätt att göra en kroppsanalys på men även denna metod är mycket exakt. Denna mätmetod utgår från Arkimedes kända princip om att lyftkraftens storlek är proportionell mot den volym vätska som trängs undan när något förs ned i vätskan. I vatten är ben och muskler tyngre än fett och en stor person som bär på mycket fett kommer att väga mindre under vatten än en muskulös eller mindre person. Den vikt som en person har under vatten går på så vis att korrelera till hans/hennes fettprocent som går att beräkna via matematiska formler. Nackdelarna med denna typ av kroppsanalys är att den är tidskrävande samt att den är svår/inte går att använda på barn och på äldre vuxna.

Kvinna som använder en kaliper för skinfold thickness på sig själv

BIA – bioelektrisk impedansanalys går ut på att en liten elektrisk ström skickas genom kroppen. Strömmen är helt ofarlig och går inte heller att kännas vilket gör att mätmetoden även lämpar sig för barn. Denna ström gör det möjligt att mäta resistansen och motståndet i kroppen som påverkas av andelen kroppsfett och muskelmassa. Fett bidrar nämligen till ett högre motstånd och på så vis kan de bioelektriska impedanssystemen bland annat uppskatta fettprocenten. Denna mätning är smidig att utföra och går fort, dessutom är det rätt så billigt och helt säkert. Den största nackdelen är att resultaten inte blir lika säkra som vid bodpod- eller undervattensvägning.

Skinfold thickness har vi redan benämnt som hastigast och är en metod där man med en speciell sorts kaliper, mäter hur mycket hud och fett man kan nypa åt med hjälp av kaliperklämman. Detta gör man på flera ställen av kroppen (vanligen bringan, buken, låret samt framsida och baksida av överarmen), och för bra resultat måste man vara mycket noggrann och att ha vana av kalipermätningar är också bra och avgörande för resultatet. Denna metod kan vara mycket bra och ge relativt exakta resultat men det beror såklart på hur pass skicklig utföraren är.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!
Skriven av Svensk Hälsokost