Tarmen - påverkar den oss mer än vi tror?

Forskningen visar att tarmen, ofta kallad “den andra hjärnan", påverkar allt från immunförsvar till humör. Det senaste decenniet har vetenskapen överraskats av spännande upptäckter – bland annat av insikten om tarmens och hjärnans samspel. Men kanske har tarmen trots allt inte fått all den uppmärksamhet den förtjänar. Vad vet vi egentligen om tarmen idag, och vad kan anas om dess potential?

Vad är tarmfloran?

Tarmen, tillsammans med dess tarmflora, utgör ett av kroppens största organ och består av tarmens bakterier och andra mikroorganismer, som tillsammans bildar ett slags ekosystem. Mikroorganismer är organismer som ofta är så pass små att de bara syns med mikroskop. Så mycket som mellan tio och hundra triljoner mikroorganismer bildar det vi kallar för tarmfloran.

Mikroorgansimerna i tarmen innehåller mer än tre miljoner proteinbildande gener som kallas för mikrobiomet. Dessa styr hur mikroorganismerna fungerar.

Totalt sett finns det mer än tusen bakterier i tarmen, där typen av art och antalet arter skiljer sig mycket mellan olika människor. Intressant nog har man ändå kunnat hitta skillnad mellan olika befolkningsgruppers uppsättning och antal bakteriearter, och kan därför med ungefärliga mått dela in bakteriearterna i ett fåtal grupper. (1)

Tarmfloran och vår hälsa

Det finns flera välkända uttryck och sägningar som syftar till magens innebörd för vår hälsa och vårt liv. Man pratar om att intuitionen egentligen sitter i magen och ger oss en magkänsla, och de flesta vet precis vad man menar om man säger att man har en “stressmage”. Även om magen som helhet förtjänar sin uppmärksamhet kan det ibland kännas som att tarmen och tarmflorans roll blir lite bortglömd. Tarmen tillsammans med tarmfloran bär på ett stort ansvar att få kroppen att må bra – och påverkar en del av kroppens allra viktigaste funktioner som immunförsvar och ämnesomsättning. Dessutom samspelar tarmen med kroppens kanske mest ansedda och beundrade kroppsdel – hjärnan.

Hur tarmen mår påverkar vårt mående på flera sätt, och man har bland annat kunnat se kopplingar mellan förändringar i tarmflorans sammansättning och vissa livsstilssjukdomar. Det finns olika faktorer som påverkar vilka sorters mikroorganismer vi bär på i vår tarm – som bland annat kostvanor, ålder och miljö. Något man har sett är att en frisk tarmflora hos vuxna, friska människor är varierad och riklig. Den är dessutom mindre känslig för förändringar än äldre människors och små barns tarmfloror – grupper som är mer känsliga både för tillfälliga störningar i tarmfloran och lättare drabbas av tarminfektioner. Man vet också att en förändring i tarmfloran kan påverka upptaget av en del ämnen som finns i kosten. (1)

Maten vi äter innehåller mikroorganismer, näringsämnen och ibland även skadliga ämnen som har en inverkan både lång- och kortsiktigt på vår tarmflora, där vissa kan orsaka tarm- och maginfektioner. Däremot är det fortfarande inte helt kartlagt vad vissa av de mikroorganismer vi får i oss genom kosten får för konsekvenser för vår hälsa. (1)

Cirka 80 procent av immunförsvaret sitter i tarmen

Så mycket som cirka 80 % av immunförsvaret sitter i tarmen, där det finns miljarder bakterier som är väldigt viktiga för hälsan. Tillsammans med magens slemhinna skapar en skyddande barriär mellan tarmkanalen och blodomloppet. Dessutom aktiverar och stimulerar bakterierna immunsystemet, vilket gör det svårare för skadliga organismer att ta sig igenom. De goda bakterierna motverkar även inflammationer i tarmen (2, 3).

95 % av serotoninet bildas i tarmfloran

Att hjärnan är den huvudsakliga producenten av neurotransmittorn serotonin är en vanlig missuppfattning. Den producerar faktiskt bara en väldigt liten del av kroppens serotonin, men är däremot involverad i produktionen av många andra neurotransmittorer som har betydelse för vår hälsa. Serotonin har en stor betydelse för flera av kroppens funktioner, såsom humör, sömnreglering och reglering av våra kognitiva förmågor. Den allra största delen av serotoninets produktion sker i tarmen – omkring hela 95 procent! (4)

Vad kan man göra för att stärka sin tarmflora?

Man kan påverka tarmflorans hälsa genom livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet. En av de vanligaste orsakerna till störningar i mag-tarmsystemet är stress. Upplever man problem med magen och tror att stress kan vara orsaken, så kan det alltså vara bra att så gott man kan försöka minimera det som orsakar stressen man upplever. Att få i sig kostfiber har visat sig öka de goda bakterierna i tarmfloran, både i mängd och andel. Även omättade fettsyror kan hjälpa till att bidra till en hälsosam tarmflora – där man har sett att dessa kan bidra till en större artrikedom i tarmfloran (1). Dessutom har en varierad kost visat sig kunna bidra till att tarmfloran lättare anpassar sig till olika typer av störningar. (5)

Tarmen – den andra hjärnan

Ett område som har blivit allt mer studerat under de senaste åren är tarmens koppling till hjärnan, något som kallas “gut brain axis”, eller hjärn-tarm-axeln på svenska. Man har upptäckt att tarmens funktion kan påverka hjärnans hälsa och vice versa. Det senaste decenniet har forskningen nått stora framsteg och det hittas ständigt nya, intressanta upptäckter, vilket gör området till ett högaktuellt ämne för nutida vetenskap. Vissa av de vetenskapliga fynd som hittats är fortfarande hypotetiska och kräver mer forskning, men kan ändå ge oss en uppfattning om vilka ytterligare betydelser tarmen och tarmfloran potentiellt kan komma att ha för vår hälsa och vårt välmående.

Hjärn-tarm-axeln och neurotransmittorer

Neurotransmittorer och hormoner spelar en viktig roll i att reglera många av våra kroppsfunktioner, inklusive humör, sömn, aptit och kognitiva förmågor. Serotonin är en välkänd neurotransmittor som påverkar humör och psykisk hälsa. En brist på serotonin kan bland annat bidra till depression. Även GABA (gamma-aminosmörsyra) är en neurotransmittor som påverkar vårt psykiska välbefinnande. Vad har detta att göra med våra tarmbakterier? Jo, tarmbakterier påverkas av signaler från det centrala nervsystemet via vagusnerven och det enteriska nervsystemet, vilket kan förändra produktionen av dessa neurotransmittorer och hormoner. Tarmbakterierna kan i sin tur påverka produktionen av hormoner och neurotransmittorer som kommunicerar med hjärnan och nervsystemet. Det sker alltså en dubbelriktad kommunikation via vagusnerven mellan tarmbakterierna och hjärnan. (6)

I en studie (6) drogs även den intressanta slutsatsen att mjölksyrabakterier, även kallade probiotika, kan komma att användas för att behandla flera olika typer av psykiska problem som härrör från neurologiska tillstånd – som depression, ångest, och den funktionella tarmsjukdomen IBS samt den inflammatoriska tarmsjukdomen IBD. Studien är inte den enda där man funnit kopplingar mellan tarmflorans hälsa, mjölksyrabakterier och mående. I en annan studie (7) som undersökte om probiotika kan vara effektivt som behandling för depression, kom man fram till att det skulle kunna ha effekt som ett komplement till traditionella antidepressiva behandlingar. Bevisningen av effektiviteten som en enskild behandling var dock begränsad.

Att tarmen har betydelse för vår hälsa är något som är säkert – men vad vet vi om ett år, om tio och om femtio år, som vi inte vet idag? Eftersom flera intressanta fynd görs om hjärn-tarm-axeln kan vi kanske trots allt förvänta oss att tarmen har en ännu större betydelse än vad vi vet idag – men det återstår trots allt att se.