0 produkter
0 kr
Så påverkas du av stress - psykiskt och fysiskt
Varför blir vi egentligen stressade? Är det enbart negativt med stress? Lär dig mer om stress och hur det påverkar både kropp och knopp!
Långvarig stress kan tära på oss både fysiskt och mentalt.
Vad är stress?
Den stress många upplever i vardagen uppstår ofta när vi inte har tid, ork eller förmåga att hantera press från olika håll. Det kan handla om krav på att leva upp till förväntningar från arbetet och samtidigt klara av att ge tid och kärlek till familj och vänner. Även påfrestningar i relationer, i arbetet eller livet i stort är sådant som kan bidra till stress. Om vi inte får tillräckligt med vila kan stressen övergå till att bli mer konstant, vilket kan påverka kroppen på flera olika sätt.
I grunden är stress en reaktion som finns där för att skydda oss och ge oss extra kraft i korta stunder, för att vi ska klara av de utmaningar och krav vi ställs inför. Tillfällig och kortvarig stress kan ge oss extra energi och fokus, vilket kan hjälpa oss att prestera bättre under kort tid. Men om kroppen inte får den vila och återhämtning den behöver kan stressen påverka oss negativt både fysiskt och psykiskt.
Varför blir vi stressade?
Stress uppstår när kroppen ställer sig in i överlevnadsläge och vill skydda oss från potentiella hot. Att snabbt kunna fly från rovdjur, överleva torka, kyla eller brist på mat hörde till vardagen för våra förfäder – och då krävdes snabbtänkthet, fokus och mod – förmågor som stress kan bidra till. Men kroppen gör inte alltid skillnad på vad som är farligt på riktigt och inte. Att exempelvis prata inför en stor folkmassa eller göra sin röst hörd på ett viktigt möte kan därför sätta igång samma stresshormoner som när vi kämpar för vår överlevnad – även om vi egentligen vet att inget farligt kommer hända.
Vad händer i kroppen vid stress?
När du är stressad ökar nivåerna av stresshormoner som kortisol och adrenalin i kroppen. Ditt hjärta slår snabbare, andningen blir snabbare och musklerna spänner sig. Vid akut eller långvarig stress prioriterar kroppen dina viktigaste funktioner för överlevnad, och går in i det som ofta kallas “fight or flight” – ett försvarsläge för att du ska kunna fly eller slåss. Då aktiveras det sympatiska nervsystemet med full kraft, och kroppen hamnar i ett maximalt beredskapsläge. När hjärnan upplever att det varken går att fly eller kämpa kan den reagera med att “spela död", en reaktion som kan göra oss mer passiva och göra det svårt, eller omöjligt, att se lösningar. I det tillståndet kan vi bli trötta, nedstämda och deprimerade.
Positiv och negativ stress
Att bli stressad inför saker som egentligen inte är farliga, som att prata inför en stor folkmassa, kan kännas meningslöst – men det fyller en funktion. I sådana situationer kan stress kan ge oss extra energi och fokus. Den kan också hjälpa oss att prestera bättre under tidspress. Den typen av stress kallas ofta positiv stress, och är inte bara bra för oss i små doser, utan nödvändig – den gör att vi vågar anta utmaningar och hjälper oss att nå våra mål.
Att tillfälligt känna stress är normalt, men om kroppen hamnar i ett ständigt beredskapsläge minskar det istället vår prestation och vår förmåga att hantera tillvaron. Då övergår den positiva stressen till negativ, och kroppen kan börja stänga av funktioner som inte är viktiga för vår överlevnad – som immunförsvar, fortplantning och ämnesomsättning. Det kan exempelvis påverka menstruationscykeln, vår mag- och tarmhälsa, och göra oss mer mottagliga för sjukdomar.
Läs mer om immunförsvaret och om hur du kan ta hand om din mage.
Om stressen pågår under en lång period kan kortisolnivåerna i kroppen öka. Då kan vi uppleva symtom som hjärndimma och koncentrationssvårigheter. Andra symtom är att vi känner oss mer lättirriterade och oroliga än vanligt. I värsta fall kan stressen leda till utmattning och depression, vilket kan påverka livet under en lång tid framåt.
Att hitta en balans mellan vila och prestation, som låter både kropp och sinne vila mellan varven, hjälper oss att hålla vår tillvaro inom ramarna för det som kallas positiv stress. Att ta sig ur ett ständigt beredskapsläge, eller negativ stress, är inte det enklaste. Då behöver vi hjälp med att hantera stressen genom olika verktyg, och eventuellt ta kontakt med vården för att få hjälp.
Läs mer – artiklar relaterade till stress och stressymtom:
Oro, stress och sömnbesvär
Så påverkar stress vår hjärna
Stress och sömnbrist: Hälsobovarna som drar ner oss
Mat för dig med IBS-mage
Så tar du hand om din hjärna
Kost för en bättre tarmflora - och bättre mående?
Hormonell obalans? Så balanserar du dina hormoner på naturlig väg
