Guide: allt om gräsbetat kött (grass fed)

Gräsbetande kött, som ofta märks med “grass fed”, har blivit en stor snackis bland hälso- och klimatmedvetna konsumenter. Det anses vara ett hållbart alternativ, rikt på både näring och smak. Begreppen “grass fed” och “gräsbetande” har en generell betydelse som syftar på att djuret betat under största delen av sin livstid, men vad det innebär i praktiken kan variera stort mellan olika producenter. Läs mer och lär dig allt om grass fed!

Kossor som betar på en stor, grönskande betesmark, där även granar växer. Djur uppfödda på gräs och bete, eller grass fed, kan ge en renare slutprodukt.

Gräsbaserat kött anses ofta vara ett hälsosammare och mer skonsamt alternativ för både djur och natur jämfört med kött baserat på spannmål. Även om gräsbetat kött har producerats under lång tid har det ökat i popularitet de senaste decennierna – möjligen för att konsumenter fått en ökad medvetenhet kring frågor som klimat, djurhållning och hälsa.

Vad menas med grass fed och gräsbetande?

Gräsbetat kött, eller "grass-fed" på engelska, innebär att ett djur, oftast nötkreatur, får sin föda huvudsakligen eller helt från gräs och andra betesväxter istället för kraftfoder och spannmål. Gräsbetande livsmedel betraktas ofta som ett mer hållbart och hälsosamt alternativ, både för djuren och för konsumenterna, jämfört med kött från djur som endast föds upp på kraftfoder och spannmål.

Att termen “grass fed” främst används för nötkreatur beror dels på att dessa djur är naturligt anpassade för en diet baserad på gräs och grovfoder, såsom hö och ensilage, dels på att skillnaderna mellan gräsbaserade och spannmåls- eller kraftfoderbaserade dieter kan vara betydande. Skillnaderna märks både i fodersammansättning, uppfödningssystem samt i köttets smak och näringssammansättning. För lamm och får är termen mer ovanlig, eftersom de i praktiken ofta redan är gräsbetande. För gris och kyckling, som inte är anpassade för att leva på gräs, används termen av naturliga skäl inte.

Vilket foder äter djur som är grass fed?

Gräsbetad uppfödning innebär oftast att djuret till största del fått en gräsbaserad diet, där grovfoder från gräs, hö, ensilage och olika örter ingår. I länder med ett klimat där betesväxter inte kan hålla sig färskt året om, som i Sverige, kan hö eller ensilage (konserverat gräs) utfodras för att täcka näringsbehovet under vintern. Under särskilt begränsade perioder kan även spannmål eller kraftfoder förekomma. Hos vissa producenter kan kraftfoder användas tillfälligt för att öka djurets tillväxt snabbt, något som är vanligare inom storskalig produktion än hos mindre, mer småskaliga producenter.

Begreppet grass finished betyder till skillnad från grass fed att djuret har avslutat sin uppfödning på en helt gräsbaserad diet, utan spannmål eller kraftfoder, fram till slakt. Ett kött märkt med grass fed kan alltså vara grass finished, och tvärtom. Men vill du vara helt säker på djurets diet är det bästa sättet att kontrollera märkningar och hela produktionskedjan, från uppfödning till slakt. Skillnaden påverkar framför allt köttets smak, fettinnehåll och näringsprofil. Kött som är grass finished har ofta högre andel omega-3 och CLA, och ger en mer distinkt smak av betesväxter.

Näringsinnehåll i gräsbetad (grass fed) nötkreatur

Många väljer gräsbetande kött framför spannmåls- och kraftfoderuppfött av hälsoskäl, eftersom det ofta anses vara rikt på näringsämnen och ge en bra fettsyraprofil, som dessutom ger ett magrare kött. Det är särskilt känt för att vara rikare på fettsyrorna omega-3 och CLA, och ämnen som fungerar som antioxidanter, som vitaminerna E och A, vilket även bekräftats i vissa studier (1,2). Hur näringstätt ett gräsbetat kött är kan däremot skilja sig mellan producenter.

Omega-3-fettsyror är essentiella, vilket innebär att kroppen inte kan producera dem själv, och de spelar en viktig roll för hjärt- och kärlhälsan.

CLA är en typ av omega-6-fettsyra som i vissa studier har kopplats till antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, även om det i dag krävs fler studier för att fullt ut fastställa effekterna.

Antioxidanter bidrar till att skydda kroppens celler från så kallad oxidativ stress, och är viktiga att få i sig för att fungera optimalt. Både vitamin E och A fungerar som antioxidanter i kroppen, och bidrar även till att stödja immunförsvaret.

Näring i grass fed benbuljong, benmärg, talg och smör

Grass fed ses generellt som ett hälsosamt alternativ när det kommer till nötkreatur, som är den vanligaste basen i livsmedel som benbuljong, talg, märg och smör. Eftersom djurets diet påverkar vilka vitaminer, mineraler och fettsyror som finns i hela djuret, återspeglar den näringsinnehållet i livsmedel som dessa. Men eftersom olika näringsämnen lagras i olika delar av djuret kan näringstätheten mellan dessa produkter skilja sig åt. Benbuljong, som består av avkok på djurben, har exempelvis ett naturligt innehåll av mineraler som frigörs från djurbenen under uppkokningen, medan talg är naturligt fettrikt.

Vill du veta mer? Därför väcker dessa livsmedel intresse! Benbuljong, talg och märg fyller ut ett “tomrum” som uppstår i dagens kosthållning, där vi ofta äter de finare delarna av djuret och går miste om värdefulla näringsämnen från övriga delar. Livsmedlen är särskilt populära i köttbaserade dieter som carnivore, vid fasta- och detoxkurer samt för att stödja näringsintaget av ämnen som vitaminer, mineraler, vissa omega-fettsyror och kollagen. Utöver dessa livsmedel sägs smör från gräsbetande nötkreatur kunna påverka näringsinnehåll och smak positivt. Det kan säljas både som vanligt smör eller som ghee (klarifierat smör).

Är grass fed bättre för klimatet?

Livsmedelsverket menar att köttproduktion från nöt och lamm påverkar klimatet negativt, men att gräsbetande djur kan ge ett mer hållbart alternativ då det håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det kan även främja biologisk mångfald, särskilt när djuren betar på naturbetesmarker (3). Hur klimatet påverkas av gräsbetat kött, och köttproduktion överlag, kan däremot variera mellan länder och producenter.

Vill du titta närmare på hur ett specifikt gräsbetat kött påverkar klimatet? Då kan det vara mer givande att se till ursprungslandets lokala förutsättningar, eventuella andra märkningar och produktionskedjan från uppfödning till slakt.

Vad innebär grass fed i praktiken?

Begreppet grass fed används oftast för att beskriva kött från djur som huvudsakligen äter gräs. Men eftersom standarder inom djurhållning och kvalitetssäkring kan variera mellan olika märkningar, länder och producenter är definitionen inte helt självklar. Därför kan sådant som näringsinnehåll, klimatpåverkan och standarder för djurhållning variera från fall till fall.

Inom certifierade märkningar för nötkreatur är det vanligt att djuret fått bete och grovfoder under den största delen av sin livstid. Ibland kan totalt förbud mot spannmål ingå, särskilt inom striktare certifieringssystem. Ofta ingår även regler kring foderanvändning, såsom begränsningar eller förbud mot GMO, samt krav på hur mineral- och vitamintillskott får användas och hur foder ska hanteras.

Däremot är termer som “gräsbetat”, “grass fed”, och “100 % grass fed” inte skyddade av någon gemensam certifieringsstandard inom Sverige och EU. De kan därför förekomma utan tredjepartscertifiering. Samtidigt omfattas begreppen av lagstiftningar som finns i Sverige och EU (4, 5) som innebär att de inte får användas på ett vilseledande sätt, och behöver kunna motiveras av producenten.

Grass fed i Irland

Irland är välkänt för sin produktion av gräsbetat kött, som anses hålla en ovanligt hög kvalitet. Det anses vara särskilt rikt på karoten och omega-3 och ge en djup, karakteristisk smak. Deras naturliga betesmarker, högkvalitativa uppfödningstekniker och fokus på djurvälfärd och hållbarhet är faktorer till köttets goda rykte. Ofta har korna tillgång till att beta på Irlands frodiga och gröna betesmarker större delen av året.

EU-beteckningen ”Irish Grass Fed Beef” kan ses som ett erkännande för Irlands särskilda position inom gräsbetande nötkött, eftersom inga andra EU-länder har tilldelats en likvärdig beteckning. Beteckningen är geografiskt skyddad och kräver att hela produktionskedjan sker på Irland eller Nordirland. Den säkerställer också att nötköttet kommer från djur som tillbringar minst 220 dagar per år på bete och får minst 90 procent av sitt foder från gräs eller gräsbaserat grovfoder (6). Detta betyder däremot inte per automatik att all nötkreatur från Irland lever upp till dessa krav, eller att alla gräsbetande nötköttsprodukter tilldelats beteckningen.

Irland är även unikt när det kommer till certifieringar, då landets nationella livsmedels- och jordbruksmyndighet, Bord Bia, har en certifierad standard för irländskt gräsbetat nötkött. Bord Bia-certifieringen baseras på liknande kriterier som EU-beteckningen “Irish Grass Fed Beef”: djuret behöver bland annat ha fått 90 % av sin diet från gräs eller gräsbaserat grovfoder och ha tillbringat minst 220 dagar per år på bete (7).

Tips för dig som vill köpa gräsbetat

Vet du inte vart du ska börja jakten på gräsbetat kött? Vi listar tips som kan hjälpa dig framåt!

Steg 1: Hitta köttet. Större matvarubutiker kan sälja gräsbetat kött från Sverige, men även importerat, från exempelvis Irland. Du kan även hitta gräsbetat kött hos specialbutiker eller mindre producenter.
Steg 2: Kontrollera märkningar och beteckningar som ”grass fed”. Granska produkten noggrant – är det en certifierad märkning? Då finns det ofta mer information om certifieringskraven att hitta online. Om producenten däremot använder termer som ”grass fed” eller ”gräsbetat” utan att det rör sig om en officiell märkning, saknas ofta tydliga certifieringskrav. I sådana fall – testa att vända dig direkt till butikspersonalen, och se om de kan ge dig mer information om vad beteckningen innebär. Köper du kött från en nätbutik? Då finns det ofta en särskild flik med kontaktuppgifter direkt till butiken, dit du kan vända dig för att få svar.
Steg 3: Titta på eventuella andra märkningar. Gräsbetat kött har ofta andra märkningar, som Svenskt Sigill, KRAV, Ekologiskt (eller EU lövet) samt “Från Sverige”. Ibland förekommer fler av märkningarna på samma produkt. Svenskt Sigill kan vara extra intressant, eftersom märkningen garanterar att djuren betar på naturbetesmarker under minst halva betesperioden, något som dessutom bidrar till den biologiska mångfalden nationellt. (7)

Tips för dig som vill läsa mer:
Benbuljong: 5 anledningar att testa hälsotrenden
Talg och märg - skillnader och fördelar
Hur fungerar carnivore-dieten?