Rekommenderat dagligt intag - RDI

RDI förekommer ofta i mat och livsmedelssammanhang, och anger hur mycket vi behöver av olika vitaminer, mineraler och vissa andra näringsämnen. Men vad är det baserat på? Och vad används det till? Det är två av de frågor vi kommer att besvara i den här artikeln.

  • Mer om RDI
  • Andra viktiga begrepp
  • Vi tipsar

Mer om RDI

RDI står för Rekommenderat Dagligt Intag, och anges för att vi ska veta hur mycket av de olika näringsämnena som vi behöver. RDI används ofta som en bas vid märkning av livsmedelsprodukter, men är även mycket viktigt för kostplanering och rådgivning. För att det ska bli lättare att förstå hur allt hänger ihop, börjar vi därför med att förklara AR (genomsnittsbehov) som RDI är baserat på.

Genomsnittsbehov förkortas ofta som AR vilket står för Average Requirement. Det definieras som det intag av ett näringsämne som är tillräckligt för att upprätthålla god kroppsfunktion, tillväxt och näringsbalans för en genomsnittsindivid i en viss populationsgrupp (gravida, ammande, kön och ålder). I det genomsnittliga behovet tar man även hänsyn till hur effektivt olika näringsämnen tas upp från kosten och i vilken mån de används av kroppen. Detta genomsnittliga behov utgör sedan basen av RDI.

RDI för vitaminer och mineraler anges som mängd per dag men det betyder såklart inte att du måste äta samma mängd av dem varje dag, utan är mer tänkt som ett riktmärke för att du ska få i dig allt du behöver under en längre period.

Vårt nordiska RDI är dessutom mycket välgenomtänkt, och har därför även en adderad säkerhetsmarginal för att man ska kunna vara helt säker på att man verkligen får tillräckligt mycket av alla vitaminer och mineraler, om man utgår från rekommendationerna.

Även de energigivande näringsämnena (kolhydrater, fetter och proteiner) har ett RDI. Detta anges i energiprocent (E%), som är ett mått på hur stor andel av energin i maten som de olika energigivande näringsämnena bidrar med. Detta är intressant för att veta hur man bör dela upp intaget av kolhydrater, fett och proteiner på bästa sätt.  

Andra viktiga begrepp

RDI är dock bara ett av de begrepp man kan stöta på när man pratar om rekommendationer och näringsintag. Därför ska vi här nedan kort sammanfatta ett par andra vanligt förekommande termer som kan vara bra att ha koll på.

Tillräckligt intag (AI), är något som kan användas om det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna komma fram till ett RDI-värde. Med andra ord är den vetenskapliga basen för AI oftast inte lika gedigen som den för RDI, och därför bör rekommendationer där AI används tas med en nypa salt.

En övre gräns för intag (UL) har fastställts för vissa näringsämnen som vid mycket högt intag under en längre period kan leda till biverkningar såsom magbesvär, och i värsta fall förgiftning. Exempel på sådana näringsämnen är järn och jod, vars UL ligger på 60 mg/dag respektive 600 mikrogram/dag.

Lägsta intaget (LI) är ett gränsvärde för intag av vitaminer och mineraler. Om man har ett intag som är lägre än LI under en längre tid löper man högre risk för att drabbas av bristsymptom. Dessa värden är dock osäkra, och intag över LI kan inte helt säkert utesluta mineral- eller vitaminbrist.

Vi tipsar

Ett tips till dig som är nyfiken på att göra din egen kostplanering är att en del av näringsämnena kan gå förlorade vid tillagning. Därför måste man själv tänka på det om man gör sina egna kostberäkningar.

För dig som är osäker på om du får i dig alla vitaminer och mineraler i tillräckliga mängder finns det många bra multivitamintillskott att komplettera kosten med.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!
Skriven av Svensk Hälsokost