L-teanin

Teanin är en icke-proteinbildande aminosyra som finns naturligt i te och som visats kunna påverka vår sinnesstämning på flera olika sätt, bland annat genom att göra oss lugna och avslappnade. I denna artikel får du lära dig mer om teanin och dess effekter i kroppen.

  • L-teanin och dess ursprung
  • L-teaninets effekter på kroppen

L-teanin och dess ursprung

L-teanin, eller gamma-glutamyletylamid som det egentligen heter, är en aminosyra som finns i tebuskens (Camellia Sinensis) blad. Teanin förekommer oftast som en så kallad L-isomer och det är därför teanin ofta skrivs som just L-teanin.

Tekopp omgiven av skedar med teblad.

Trots att teanin är en aminosyra är den inte med och bygger upp några proteiner. Aminosyran har dock flera andra effekter och funktioner i kroppen. Den har inte minst blivit populär bland kroppsbyggare som vill stimulera muskeltillväxt och frambringa pump i samband med träningen.

Teblad och te är alltså en naturlig källa till teanin. Teanin finns även i svampen brunsopp, men i övrigt är aminosyran sällsynt i naturen. I te är det till stor del teanin som bidrar till att ge teet sin smak och ungefär 1-2 % av teets torrvikt består av teanin. En normalstor kopp te på 2 dl innehåller därmed mellan 25-60 mg teanin. Grönt te är den tesort som innehåller absolut mest teanin, men det finns även i svart te.

L-teaninets effekter på kroppen

Teanin har visats kunna påverka flera olika system i kroppen, framför allt system i hjärnan. Teanin har nämligen visats kunna påverka frisättningen av olika neurotransmittorer i hjärnan. Efter intag av teanin har man sett att nivåerna av signalsubstanserna serotonin och dopamin ökar. Detta leder till att flera olika saker händer i kroppen, något du kan läsa mer om nedan.

Serotonin

Serotonin är en signalsubstans som framför allt påverkar vår sinnesstämning. Det är serotonin som styr rädsla och ångest och som även styr vårt humör och vårt sociala beteende. Vid depression är nivåerna av serotonin ofta låga, men om det är en orsak till eller konsekvens av depressionen vet man ännu inte säkert. Det man däremot sett är att låga nivåer av serotonin kan kopplas till ett impulsivt beteende, medan högre nivåer kan kopplas samman med ett kontrollerat och lugnt beteende. Teanin verkar alltså kunna höja nivåerna av serotonin i kroppen, något som således kan bidra till att vi känner oss lugna och glada.

Dopamin

Dopamin är en neurotransmittor som är kopplad till kroppens och hjärnans belöningssystem. När vi njuter av något ökar nivåerna, vilket leder till att vi känner oss glada och lugna. Vi blir alltså belönade när vi gör något som vi tycker om genom att vi känner oss glada till mods. Brist på dopamin har kopplats samman med depression, vilket kanske inte är så förvånande. Teanin verkar alltså stimulera hjärnans belöningssystem, vilket gör att vi känner oss lugna och glada.

Nybryggt te i en glaskopp.

Att teanin verkar kunna stimulera utsöndringen av dessa tre signalsubstanser kan vara en förklaring till att det har positiva effekter på vårt välmående. De ökade nivåerna av serotonin och dopamin leder alla till känslor av lugn och avslappning. De som märker störst effekt av teanin är därför personer som känner sig stressade eller oroliga.

Det som utmärker teanin är att det bidrar till avslappning utan att för den sakens skull leda till att man känner sig dåsig eller trött. Man har sett att teanin verkar kunna bidra till förbättrad inlärningsförmåga samt till ökad koncentrationsförmåga. Teanin är dock inte samma sak som tein (ett gammalt ord för koffein). Däremot kan teanin förstärka koffeinets uppiggande effekter, men minska bieffekterna. Eftersom te innehåller både koffein och teanin är det kanske inte så förvånande att det både kan pigga upp och slappna av, hur paradoxalt det än må låta.

Teanin finns naturligt i te, men tycker man inte om att dricka te kan det var en tröst att veta att teanin även finns som tillskott. Tillskott innehåller teanin i fri form och är alltså ett bra alternativ om man inte vill dricka flera koppar te om dagen.

L-teanin som tillskott

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!
Skriven av Svensk Hälsokost