Aktuella artiklar | Hälsa | Kost & kosttillskott | Träning | Recept | Skönhet | Naturliga oljor | Miljövänligt | Inspiratörer

Sötningsmedel

Är sötningsmedel bra eller dåligt för oss? Vilka olika sötningsmedel finns och vad är deras usprung? Här går vi igenom olika sötningsmedel samt dess fördelar och nackdelar för oss.

Tips på produkter

 
Nicks Fiber Syrup
 
Nicks Fiber Honey
 
Use Like Sugar
 
Nicks Stevia Drops

Vad är sötningsmedel?

Ett sötningsmedel ersätter ofta socker och kan komma från naturliga källor, som stevia, eller vara konstgjort, som aspartam. Många sötningsmedel är mycket sötare än socker och kräver därför en betydligt mindre mängd, men med den stora skillnaden att det inte påverkar blodsockernivåerna på samma sätt som socker gör. Idag måste alla nya sötningsmedel vara godkända av Livsmedelsverket och SCF (Scientific Committee for Food) för att få säljas i livsmedel. Det måste också märkas tydligt till konsument så att var och en kan fatta sitt eget beslut att äta eller inte. Ett argument emot sötningsmedel är att de har misstänkts kunna vara cancerframkallande, men inga studier har än så länge kunnat påvisa att det skulle stämma.

Olika sötningsmedel

Man kan dela upp sötningsmedel i artificiella (konstgjorda) sötningsmedel och naturliga varianter. De har olika sötma, olika ursprung och används till viss del för olika syften.

Sötningsmedlet stevia på en träsked.

Aspartam och acesulfam-K

Detta är två av de vanligaste artificiella sötningsmedlen i livsmedel och förekommer ofta tillsammans. Båda två är energifria, det vill säga att de inte innehåller några kalorier. Aspartam har en sötningsgrad ungefär 150-200 gånger sötare än socker, och många upplever smaken som mer välsmakande än andra sötningsmedel. Acesulfam-K är 130-200 gånger sötare än socker. Både aspartam och acesulfam-K har ingått i flertalet studier, men ingen av dem har någonsin påvisat någon cancerogen effekt.

Sukralos

Sukralos är en typ av modifierat socker som är extremt sött, ca 500-600 gånger sötare än socker. Inte heller sukralos har någon bevisad skadlig effekt, men har istället kritiserats hårt för sin miljöpåverkan eftersom det bryts ned mycket långsamt i naturen. Vårt tarmsystem kan inte bryta ner sukralos och ämnet tål både upphettning samt sura och basiska miljöer. Sukralos ger inte något påverkan på blodsockret eftersom det inte ger någon energi.

Sockeralkoholer

Sockeralkoholer är exempelvis xylitol, sorbitol, etyritol, isomalt och maltitol. De finns naturligt i växter, men det är sällan lönsamt att utvinna dem så istället utvinns de från sockerarter. Sockeralkoholer ger som regel energi (kalorier), med undantag för erytritol. Livsmedel som innehåller mer än 10 % sockeralkoholer måste märkas ut med att de kan ha en laxerande effekt eftersom sockeralkholer håller kvar vatten i tarmarna vilket kan leda till diarré. Generellt sett är dessa mindre skadliga för tänderna eftersom de inte förändrar pH-värdet i munnen och bakterierna som orsakar karies inte kan använda sockeralkoholer som energikälla.

Stevia

Stevia är en växt med ursprung i Sydamerika. Ur den utvinns stevioglykosider som är upp till 300 gånger sötare än socker. Det naturliga ursprunget har gjort att viktmedvetna personer som är skeptiska mot konstgjorda ämnen har anammat stevia som det bästa alternativet. Dessutom behövs en mycket liten mängd för att få en bra sötma.

Hur mycket sötningsmedel kan man äta?

Både Livsmedelsverket och EU-myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA undersöker regelbundet hur mycket sötningsmedel som är lagom att inta. Den generella regeln är precis som för vanligt socker - ät med måtta. Aspartam som varit mest omdiskuterat är inte farligt att äta i mängder som motsvarar 40 mg per kilo kroppsvikt. En person som väger 60 kilo kan alltså äta 2,4 gram aspartam per dag utan risk för hälsan.

Visste du att Livsmedelsverket rekommenderar att max 10 % av energiintaget under en dag kommer från tillsatt socker?

Nackdelar med sötningsmedel

Vid sidan av rädslan för den cancerogena effekten, finns även andra aspekter på sötningsmedlen. Man menar att konstgjord sötning skickar felaktiga signaler till hjärnan, som reagerar på precis samma sätt som om vi åt socker och det ger därför ingen positiv effekt. Även tarmfloran kan få en obalans hos den som äter sötningsmedel i alltför hög grad. Livsmedel med vissa sötningsmedel måste ha en varningstext för laxerande effekt, och denna effekt är förstås inte bra för tarmfloran i längden. Det omdiskuterade aspartamet skulle kunna ha skadlig effekt, men då krävs det att man äter 8 gram aspartam per dag hela livet. Det motsvarar 2400 burkar aspartamsötad läsk per dag och därför bedöms inte aspartam som farligt.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej